Foto: TT

Infektionsläkaren: ”Landstingen förstår inte vilka problem de har”

Uppdaterad
Publicerad

Smutsiga sjukhus bäddar för smittspridning av bakterien Clostridium Difficile. Enligt experten och läkaren Torbjörn Norén kan det vara personalen själva som sprider smittan, som i värsta fall kan överleva i flera år.

– Dödligheten för Clostridium Difficile är högre än för alla dem tillsammans. Det borde vara en signal på att sjukdomen ska tas på allvar.

Torbjörn Norén, infektionsläkare på Örebro universitetssjukhus, jämför vårdens rutiner och regler för hur Clostridium Difficile skall hanteras med hur man hanterar andra multiresistenta bakterier. Som MRSA VRE och ESBL.

Dödsbakterien

MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus) är det man förr kallade sjukhussjuka. VRE och ESBL är tarmbakterier som också sprids inom sjukvården och är resistenta mot många varianter av antibiotika.

Kritisk till brister i kontrollsystemet

SVT Västnytt avslöjar idag att över 500 svenskar dött av tarmbakterien Clostridium Difficile mellan 2006 och 2013.

Under hela sitt yrkesliv har Torbjörn Norén fokuserat på problematiken kring Clostridium Difficile. Han är kritisk till hur övervakningen och insamlandet av information om tarmbakterien fungerar idag. Enligt honom innehåller dagens kontroll inte de detaljerade uppgifter som behövs.

– Vi har varken data av kliniska förlopp eller patientdata. Du missar bilden av patienten. Du vet inte om tre fall under en vecka kommer från samma avdelning eller olika ställen.

Så grundläggande handlar det om att man inte vet om vi har eller står inför utbrott?

–  Du har ingen möjlighet att se detta, utan då måste den lokala smittskyddsenheten skapa en lokal registrering.

Och den finns inte idag?

– Den saknas på många ställen idag.

Sporer med smitta lever i åratal

Om någon ur personalen tar en drabbad patient på magen är risken 50 procent att personalen blir smittbärare och sprider smittan vidare. Så smittbenägen är Clostridium Difficile.

– Det kan smitta indirekt eller direkt från personalens händer, att man själv tar på ytor som är smittade med sporer, de lever där i åratal.

Det kan vara i sjukhusmiljö i flera år?

– Ja det är ett av problemen. Hur mycket det ackumuleras beror på vilka städrutiner som finns på avdelningen.

Det är här som sjukhusens ekonomiska välmående spelar in. När pengarna tryter och det blir stort tryck med många patienter blir det svårare att upprätthålla städrutinerna. Eftersom Clostridium Difficile är så smittbenägen är det viktigt att kunna isolera en drabbad patient. Något som blir svårt under till exempel överbeläggningar.

– Då tvingas man lägga ihop en sjuk patient med patient som är känslig mot sporerna, och då är risken stor att patienten smittas. Det hade kunnat undvikas om den sjuka fick ett enkelrum med egen toalett.

”En sjukdom man får på sjukhus”

Dels måste antibiotikaförskrivningen bli mer försiktig, eftersom en grundförutsättning för att drabbas av Clostridium Difficile är att patienten genomgår en antibiotikabehandling som slår ut tarmens försvar. Dels är hygienarbetet avgörande för att förhindra att tarmbakterien sprids inom vården mellan patienter.

– Det är en sjukdom man får på sjukhus. Ungefär av 70 procent av alla fall är smittor som skett på sjukhus, säger Torbjörn Norén.

Inte bara diarré efter antibiotikakur

Som ung och frisk är en Clostridiuminfektion sällan livsfarlig, och flera kan bära på bakterien utan symtom. Men för äldre och svaga kan konsekvenserna bli mycket större när man genomgår en antibiotikabehandling.

Men trots att över fem hundra dött i Sverige så tror Torbjörn Norén att gemene svensk vet lite om vad Clostridium Difficile är eller dess potentiella dödlighet för äldre och svaga.

– De flesta tänker att man får lite diarré efter en antibiotikakur, vilket är det vanligaste förloppet. Men jag tror man ändrar uppfattning när man har en anhörig som drabbas av sjukdomen och då förstår man var det kan bära hän.

Att det kan vara dödligt?

– Ja.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Dödsbakterien

Mer i ämnet