Ungefär en tredjedel av livet har passerat. Att vara 30 år innebär ofta att befinna sig i en brytpunkt mellan ungdomen och vuxenlivet. Det handlar om val och beslut. Vem är man och vart ska man? I den här serien har vi träffat Kikki, Reham och Cecilia – tre 30-åringar som visar hur olika det kan se ut.

Vem var du som 20-åring jämfört med idag?

– Personligheten har nog inte förändrats så mycket. Men däremot vad jag vill göra och vad jag väljer att göra. När jag var 20 ville jag bara ut och resa. Jag är uppvuxen i Falköping och tyckte att det var världens tråkigaste håla. Jag skulle se världen och gärna bo på andra sidan jorden. Helst i New York. I dag kan jag inte tänka mig att vara någon annanstans än här, i Töreboda.

Du bestämde dig ganska tidigt för att skaffa familj. Vad kom det sig?

– Jag var tre månader i Tanzania när jag var 22. Det var ett samarbete med Svenska kyrkan där vi reste runt och träffade mycket människor. Jag träffade många familjer och då blev det så tydligt att jag ville ha min egen. Att familjen är det viktigaste. Min pojkvän bodde i Falköping då och det var tufft att vara ifrån varandra så länge. När jag kom hem sa jag att jag ville stadga mig och satsa på ett liv med honom.

Var det inte svårt att fatta det beslutet?

– Jag tror egentligen inte att man kan planera sitt liv. Det blir som det blir och man får leva efter det. Och man behöver inte göra det så komplicerat. Jag tänker att det är lika bra att leva nu och njuta av vad jag har nu.

Finns det något du oroar dig över idag?

– Ibland funderar jag på om jag gör rätt sak. Men om jag kommer på att jag vill göra något annat senare, exempelvis plugga eller så, får jag väl försöka lösa det då.

Se hela inslaget: Att bli förälder tidigt i livet