Över 100 000 personer i landet deltog i olika arbetsmarknadsinsatser under 2017, nu finns det statistik om kommunernas satsningar var lyckade eller inte.

– Först och främst så beror det på hur arbetsmarknaden ser ut på platsen, samt vilken bakgrund den enskilde har. Men det finns andra förklaringar också, vi har sett att det är väldigt viktigt att kommunen har relationer med näringslivet och arbetsförmedlare, säger Leif Klingensjö, sektionschef för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges kommuner och landsting.

Han menar vidare att behoven ser mycket olika ut på olika platser. Att vissa personer behöver lära sig språk för att komma ut på arbetsmarknaden medan andra behöver en annan slags utbildning.

– Vissa står ju närmare arbetsmarknaden än andra, säger han.

Fem procent fick jobb i Lilla Edet

Trots att Lilla Edet inte har någon avsevärt hög arbetslöshet, 5,1 procent enligt Arbetsförmedlingen, så är det en väldigt låg andel som går vidare till arbete eller studier efter att de har mottagit kommunens arbetsmarknadsinsatser.

Johanna Laudon, enhetschef på arbetsmarknadsavdelningen i Lilla Edet menar att det finns många olika anledningar till de låga siffrorna.

– Många av de vi arbetar med står långt ifrån arbetsmarknaden, och det är inte alltid en insats blir färdig på ett år. Några kanske måste lära sig språket, andra kanske har kommit tillbaka från en långvarig sjukskrivning och måste arbetsträna, vårt jobb är ju att rusta dem för att kunna få en egen försörjning, säger hon.

Av 44 personer som tog emot insatser under 2017 var det endast 2 som gick vidare till jobb.

Hur kommer det sig?

– Under 2017 arbetade vi med många personer på uppdrag av Arbetsförmedlingen, som efter att de hade varit hos oss slussades tillbaka, statistiken räknar inte med detta, säger Johanna Laudon.

Hon berättar att arbetsmarknadsavdelningen har ett tätt samarbete med Arbetsförmedlingen, men också att de försöker göra besök hos arbetsgivare med först och främst personer som står nära arbetsmarknaden.

– I Lilla Edets kommun finns det ju två stora arbetsgivare, det är kommunen och det är bruket, sedan finns det några mindre företag. Arbetssituationen ser helt okej ut men personerna som ska ha dessa jobben måste ju ha rätt utbildning också men vårt primära mål är ju att de som kan arbeta ska arbeta, säger Johanna Laudon.

I Hjo har man nyligen ändrat arbetsmetoder

I Hjo är situationen helt annorlunda. Under 2017 fick 50 procent av de som mottog arbetsmarknadsinsatser arbete efter fullföljande och även hälften av de som tog emot studieinsatser gick vidare till studier. 

Hur arbetar ni med arbetsmarknadsåtgärder idag?

– Vi jobbar på många olika sätt. Nu har vi börjat arbeta med Trelleborgsmodellen, vilket innebär att vi kommer att börja arbeta närmare försörjningsstödsenheten. Vi har även rekryterat kunskap från socialtjänsten, säger Charlotte Warling, enhetschef för integration- och arbetsmarknadsenheten.

Hur ser arbetsmarknaden i Hjo ut?

– Det finns ett kompetensbehov i näringslivet i Hjo i dag, det försöker vi tillfredsställa med olika insatser. Vi försöker att arbeta individanpassat med långsiktiga och kortsiktiga mål, säger Charlotte Warling.