Professor Sven Bölte är kritisk till att lärarutbildningen inte ger lärarna tillräcklig kompetens att undervisa barn med särskilda behov. Foto: SVT

Lärarna saknar kompetens om autism och ADHD

Publicerad

8 av 10 av de som arbetar inom skolan uppger att de inte har tillräcklig kompetens för att undervisa barn med till exempel autism och ADHD. Lärarutbildningen måste förändras, säger professor Sven Bölte.

Lärarna säger att de inte har fått någon utbildning och att de inte vet hur de ska lösa konkreta svårigheter i klassrummet, säger Sven Bölte, som är professor i neuropsykiatri vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Dagens lärarstudenter läser 240 högskolepoäng, av dem är det endast en kurs på sex högskolepoäng som tar upp specialpedagogik och hur man bemöter barn med särskilda behov. För lite, tycker studenten Erica Johannesson, som är inne på sista året på grundlärarprogrammet på Högskolan i Borås.

– Jag vet inte, när jag är färdig, hur jag ska möta barn med autism. Det är mycket fokus  på kunskap och det är viktigt, men det är också viktigt hur man ska möta eleverna.

Efterlyser mer teori och praktik

När femtusen lärare och övrig skolpersonal intervjuades i en forskningsstudie svarade åtta av tio att de inte har tillräcklig kompetens och utbildning för att kunna undervisa barn med särskilda behov, som till exempel autism, Aspergers syndrom och ADHD.

– Det kanske finns en tradition där man inte tagit den här problematiken på allvar, säger professor Sven Bölte som lett forskningsstudien vid Karolinska Institutet.

Han anser att lärarprogrammet borde göras om.

– Det borde innehålla mer teori om neurologiska funktionsnedsättningar men också mer pratiskt om hur man ska lösa situationer som uppstår.

Margareta Ljungqvist som är ansvarig för lärarutbildningen på Högskolan i Borås, tycker att lärarprogrammet redan i dag ger studenterna en bra grund att stå på.

– Vi fyller en god funktion. Lärarutbildningen är ju ingen slutstation utan det är en början på ett yrkesliv där de ska förkovra sig.

Fasthållningar i skolan

SVT Nyheter Väst har tidigare berättar om två fall där barn med särskilda behov har farit illa i skolan. 15-åriga Emelié Brevik och sju-åriga Matteo Persson som båda vid upprepade tillfällen hållits fast på golvet av skolpersonal. Fasthållningar som i värsta fall kan leda till döden. I deras fall hade personalen som skulle vara deras stöd, ingen pedagogisk utbildning.

– Det är ett problem. Om man har kunskap om hur funktionsnedsättningen påverkar skolgången och kan lägga upp sin pedagogik efter det så skulle man inte behöva hamna i de här situationerna, säger Anne Lönnermark ordförande i Autism- och Aspergersförbundet.

Om forskningsstudien

Visa

Kartläggningen är gjord av Karoliniska institutets enhet för Neuropsykiatri

Det är en pågående forskningsstudie ledd av professor Sven Bölte.

Sedan studien startade i januari 2015 har KIND fått svar från 5000 lärare och annan skolpersonal.

13 kommuner finns representerade, men de allra flesta svaren är hämtade från personal verksamma på skolor i Stockholm.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har sin grund i hur hjärnan arbetar och fungerar.

Vanliga diagnoser är ADHD/DAMP, Tourettes syndrom, Aspergers syndrom och autismspektrumtillstånd.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

När skolan inte fungerar

Mer i ämnet