Viktoria föddes som Viktor. När hon var tio år började bitarna falla på plats, hon var inte en han. Det som följde var år av utredningar innan hon för ungefär ett halvår sedan fick ta sin första hormonspruta. Med hela vägen fanns och finns hennes mamma Anna Harrysson. Det var hon som fick idén om en pridefestival i Lysekil. Dels för hennes dotters skull, men också för alla som kämpar med sin identitet.
– Min dotter är väldigt stark i sig själv, så jag tror hon klarar sig ganska bra och hon har sitt fulla stöd i från mig. Men det är många transpersoner som tar livet av sig... Vi behöver få större ögon för att man faktiskt kan födas i fel kropp, säger Anna Harrysson.
Bra i litet samhälle
Hemmet ligger i Brastad, strax utanför Lysekil, ett samhälle med nästan 2.000 invånare. Den fördomsfulla tänker att det är svårare att bryta mot normen i ett mindre samhälle. Men både Anna och Viktoria säger att stödet finns här.
– Det är ganska skönt ändå. För de flesta vet ju vem man är, lite grann i alla fall. Och jag tror att folk har mer förståelse då, säger Viktoria Harrysson.
Anna Harrysson säger att den uppmärksamhet de fått för Pride har varit genomgående positiv, stora och små företag är mer än gärna med och sponsrar. Däremot är det svårare att få med volontärer.
LÄS MER: Fler pridefestivaler än tidigare i Väst
Kan det handla om att det blir som att ta ställning?
– Jo, så kan det nog vara. Men folk har så mycket att göra nu för tiden så jag tror att det kan vara svårt att få med folk oavsett vad det gäller, säger Anna Harrysson.
Får ta stopphormoner
”Jag vill liksom att allting ska vara klart eller att jag bara var född i den kroppen jag ville.”
Över 160.000 personer har sett videon på Viktoria Harryssons Youtube-kanal där hon pratar om hur hon kom till insikten att hon är transsexuell. Hon får frågor om hur hon, som är så ung, kan veta säkert. Men det definitiva steget, operation för könskorrigering, kan hon inte ta förrän hon är 18 år. Fram tills dess är det stopphormoner som gäller.
Stödet från hennes vänner finns där, och inte minst från familjen.
Din mamma säger att hon ordnar Pride i Lysekil för din skull, vad tänker du om det?
– Ja, vad ska man tänka? det är jätteroligt bara och det känns skönt att det blir någonting som är nära mig.