Jonas Ransgård (M) Foto: TT

Nej till ökad övervakning av rådhuset

Publicerad

Trots flera inbrottsförsök samt ett bombhot så får Göteborgs stad inte utöka sin kameraövervakning i och kring rådhuset. Privatpersoners integritet väger tyngre än övervakningsbehovet menar förvaltningsrätten.

Länsstyrelsen i Västra Götaland gav Göteborgs stad tillåtelse att ha kameraövervakning i trappan upp till rådhuset i centrala Göteborg samt i husets entré dygnet runt. Efter överklagande från Datainspektionen så ändrar nu förvaltningsrätten i Göteborg länsstyrelsens beslut.

– Jag tycker det är dåligt, säger Jonas Ransgård (M), andra viceordförande i kommunstyrelsen i Göteborg.

Bombhotades 2015

Kommunens argument för att ha övervakning i och utanför rådhuset är dels för att förebygga, dels för att kunna utreda brott. Exempelvis hänvisar man till  den man som i augusti 2015 bombhotade rådhuset genom att lämna en väska i receptionen och säga att det var en bomb. Dessutom menar kommunen att rådhuset är ett tydligt mål om någon vill skada Göteborgs stad och dess styre.

–Jag förstår faktiskt inte vad som ska krävas. Om de tycker bombhot är allvarligt men inte tillräckligt allvarligt, så undrar man verkligen vad de tycker är tillräckligt allvarligt för att man ska få lov att ha kameror i entrén, säger Jonas Ransgård (M).

Rådhuset inte särkilt utsatt

Domen rör fem kameror, som Göteborgs stad vill utöka bevakningen så att denna sker dygnet runt. Det handlar enbart om rörlig bild, alltså ingen ljudupptagning är tillåten. Det är tre stycken kameror som bevakar trappan upp till rådhuset, och två inne i rådhusets reception.

De senaste tre åren har tre inbrottsförsök och ett bombhot drabbat rådhuset. Förvaltningsrätten skriver i sin dom att: ”För att tillstånd ska meddelas krävs att övervakningsintresset överväger integritetsintresset”. Rätten bedömer inte att rådhuset är en särskilt brottsutsatt plats, även om bombhotet är allvarligt. Därför är det inte motiverat att utöka kameraövervakningen på trappan till dygnet runt.

Datainspektionen argumenterar för att de som besöker rådhuset som privatpersoner på flera vis kan göra det i känsliga ärenden och därför är extra utsatta om man skulle utöka övervakningen i receptionen även till dagtid, och förvaltningsrätten håller med.

– Vi har en reception där man skriver in sig som besökare. Så du kommer ju inte in i huset utan att ange vem du är och vem du besöker. Då är det väl en större risk för identifiering om man måste uppge sitt namn och vem man besöker? säger Jonas Ransgård.

”Upplevd otrygghet är också en otrygghet”

Han trycker även på att det gäller strikta regler kring vem som kommer åt övervakningsmaterialet från kamerorna och att materialet inte spara om det inte händer något. För honom är det solklart varför det är viktigt att ha övervakningskameror i och kring rådhuset.

– Dels så förebygger det planerade brott, dels så känner sig folk tryggare. Även upplevd otrygghet är ju också en otrygghet. Och sen när det tyvärr ändå händer brott så underlättar kamerorna att klara upp de brotten, säger han.

Det är ännu inte beslutat om Göteborgs stad kommer överklaga förvaltningsrättens dom.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer