Nu drar kommunernas bank, Kommuninvest, i nödbromsen. Men enligt kommunalrådet Arne Lernhag (M) är kommunens ekonomi i balans:

 – Själva låneskulden som sådan är inte alarmerande, säger han.

Man behöver inte köra långt för att stöta på ett byggprojekt på Öckerö. Trots avsaknaden av fast förbindelse (två folkomröstningar i rad har sagt nej till förslaget på en bro) är kommunen liksom många andra i Sverige inne i en expansiv fas. Och liksom många andra kommuner i Sverige bygger man med i huvudsak lånade pengar.

– Vi bygger skolor, äldreboende, vårdcentraler som är moderna och fräscha och då får man också låna om man ska finansiera det, säger, kommunalrådet Arne Lernag (M), Öckerös starke man sedan 2003.

Slår i taket för upplåning 2016

Det är den kommunala bostadskoncernen Öckerö Fastighets AB, som på grund av en expansiv politik genom åren dragit på sig stora lån. Så stora att Öckerö enligt en intern prognos av bostadsbolagets vd Hans Andreasson inom några år riskerar att hamna på en förstaplats bland kommuner i Sverige med högst upplåning per invånare.

Det ska sägas att Öckerö är långt ifrån den enda kommunen i Sverige som lånar friskt. Kommunsektorns låneskuld rekordväxte under 2015 med tio procent till svindlande 550 miljarder kronor. Kommuner bygger ut på högvarv och överskotten täcker inte investeringarna.

Men på Öckerö har det gått så långt att kommunernas egen bank, Kommuninvest, dragit i nödbromsen. Låneskulden har passerat en miljard kronor, vilket motsvarar cirka 80.000 kronor per invånare (snittet för förortskommuner till storstäder ligger på 37.000 kronor per invånare). Enligt prognosen kommer Öckerö slå i taket för upplåning under 2016.

 – Det är klart att jag är orolig för det och vi agerar för det men själva låneskulden som sådan är inte alarmerande. Har man intäkter så är det ingen fara, men eftersom lånegivarna tycker att vi börjar nå taket måste vi göra någonting för att minska låneskulden, förklarar Arne Lernhag (M).

Missnöjet jäser på öarna

Lösningen som kommunen skissar på handlar om att sälja ut flera skolor och ett äldreboende till ett privat bolag. ”Ekonomin måste stärkas”, skriver ekonomichefen Jarl Gustavsson i en kommentar till den ekonomiska situationen och menar att försäljning av fastigheter är det bästa och enda alternativet för att frigöra kapital.

Men ute på öarna jäser missnöjet med den stora låneskulden och kommunens försäljningsplaner.

– Det känns dumt att sälja grejer som vi måste hyra sedan, då är det någon annan som bestämmer. Det är som att sälja sin njure och sedan hyra den, tycker Öckeröbon Mathias Johannesson.

– Det verkar för mig väldigt desperat. Det är ju helt osannolikt att man kan köra kommunens ekonomi så i botten, säger Björköbon Kenneth Franzén.

Men den bilden håller inte kommunalrådet Arne Lernhag (M) inte med om.

– Det finns något som heter balansräkning och då ska tillgångarna vara större än skulderna om man ska vara i balans. Våra skulder motsvarar ungefär 80 procent av värdet på fastigheterna.

Vill bygga ännu mer

Anledningen till att kommunen vill få ned skuldbördan är inte i första hand att göra kommunen mindre sårbar vid en eventuell framtida räntehöjning, utan för att skaffa sig det ekonomiska utrymmet för att kunna bygga ännu mer.

– Vi måste bygga ut äldreboendet och det finns antal skolor som ska renoveras och byggas, förklarar Arne Lernhag (M).

Både Västergårdsskolan på Björkö och Bergagårdsskolan på Hönö är för små, i det senare fallet har kommunen dessutom fått stänga delar av skolan efter misstanke om mögel.