Hans Abrahamsson, forskare på freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet. Foto: SVT

Forskarens oro: EU-toppmötet blir för lugnt

Uppdaterad
Publicerad

16 år har gått sen det förra EU-toppmötet i Göteborg.

Något har hänt med den politiska samtalet under dessa 16 år.

– Vi forskare är oroliga att högerpopulisterna monopoliserat debatten, säger Hans Abrahamsson, forskare på freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet.

Då: över 100 föredrag, debatter och seminarier. Fler än 60 organisationer medverkade i politiska samtal, det arrangerades tre stora fredliga demonstrationer.

Nu: Ett fåtal seminarier och panelsamtal arrangerade av regionen, torgmöten samt två demonstrationer.

EU-toppmötet

2001 agerade Hans Abrahamsson, forskare på freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet, brygga mellan demonstranter och polis/politiker. Han satt många timmar och planerade det som var tänkt att bli det öppna mötet – fyllt av dialog.

Demonstranternas oro handlade då om att globaliseringen kommer att gynna ett fåtal, att den kommer leda till ojämlikheter och stora sociala utmaningar.

– När vi förberedde mötet 2001 upplevde jag att det fanns en vilja hos politikerna, inte minst från regeringen, att få till en folklig kraft för att kunna vidta åtgärder som de då tyckte var nödvändiga, men som man inte vågade ge sig på utan denna folkliga kraft, säger Hans Abrahamsson.

”Högerpopulismen har blossat upp”

Efter mötet och alla kravaller vände de politiska partierna demonstranter ryggen. Och, menar Hans Abrahamsson, bidrog till att mer eller mindre döda rörelsen och och i förlängningen lämna plats åt högerpopulismen. Problemen löstes ju aldrig och nu har stafettpinnen alltså plockats upp av andra.

– Högerpopulismen har blossat upp inte bara i USA utan runt om i världen och jag längtar lite efter ett svar. Vi forskare är oroliga att högerpopulisterna monopoliserat debatten, säger Hans Abrahamsson.

Så det faktum att vi inte är oroliga över protester under EU-toppmötet ska vi egentligen vara oroliga över?

– Ja, det hör till demokratin, den lever bara när vi får tillstånd de här yttringarna. Under förutsättning att vi är mogna nog att hantera dem och diskutera i stället för att låta dem utvecklas och bli våldsamma.

Hans Abrahamsson säger sig sakna den gamla tidens proteströrelser med budskap som: ”En annan värld är möjlig”.

– Nu ser jag att världen utvecklas åt ett helt annat håll än vad dom demonstranterna var här för att värna, och det känns lite sorgligt.

Undvek fascismen

För att hitta paralleller i historien tittar forskarna nu på vad som hände under 20- och 30-talen i Europa. Vad det var som gjorde att Tyskland gick åt ett håll och Sverige och Norden åt ett annat håll, och ”Undvek fascismens dike”.

 – Det var visionen om att förena kapitalism och demokrati, det var visionen om ett välfärdssamhälle, det var Per-Albins folkhemsbygge, men i dag finns inte den visionen, säger Hans Abrahamsson

LÄS MER: Så ska polisen undvika att kravallerna från 2001 upprepas

TV: Se inslaget här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

EU-toppmötet

Mer i ämnet