Asylsökande flyttar från ett boende som stängt ned i Skaraborg. Jenny Gustafsson från ”Läkare utan gränser” berättar om rapporten ”Ett liv i Limbo”. Foto: Farshad Shamgoli/Läkare Utan Gränser

Ny rapport: Ovisshet får asylsökande att må sämre

Publicerad

Asylsökande bär ofta med sig svåra upplevelser, både från hemlandet och från flykten därifrån.

Men enligt Läkare utan gränser mår asylsökande ofta sämre av själva asylprocessen i Sverige än de trauman de flytt från.

– Ovissheten om framtiden och att de tvingas flytta runt är starkt bidragande faktorer till att asylsökande mår psykiskt dåligt. Det är bekymrande att deras situation i Sverige resulterar i att de mår sämre, säger Jenny Gustafsson, koordinator på Läkare utan Gränser. 

Unikt projekt

Nu har organisationen för första gången genomfört ett projekt i Sverige. Orsaken är de senaste årens stora flyktingströmmar och att man sett att det funnits ett stort behov av stöd till asylsökande.  

Under ett år erbjöds över 500 asylsökande i Skaraborg extra psykosocialt stöd i form av screening, stödsamtal och psykosociala aktiviteter.

Den långa väntan på svar om asyl, som i genomsnitt tar upp till två år, innebär enligt Läkare utan gränser att många asylsökande drabbas av depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom. 

– Det är viktigt att tidigt identifiera och följa upp psykisk ohälsa för att förebygga och lindra symtomen. Det är också viktigt att asylsökande får delta i aktiviteter för att bidra till en meningsfull tillvaro och för att motverka isolering, säger Jenny Gustafsson.

Stort stöd

En av dem som deltagit i projektet är en pojke som var 15 år när han ensam kom till Sverige efter att ha flytt från Syrien. Pojken hamnade på ett boende i Skaraborg och berättar att det varit en tuff tid för honom men att delta i projektet gjorde att han mådde bättre.

– Jag tyckte det var bra. De gav mig inga mediciner som hjälp men de lyssnade på mig och jag fick berätta vad det var som gjorde att jag mådde dåligt, berättar han.

Även personal på det aktuella boendet berättar om vikten av det extra stödet.

Alma Avdagic driver asylboende i Skaraborg. Foto: Privat

– Situationen är på ett sätt ohållbar, väntan är lång och det påverkar den psykiska hälsan när de inte vet vad som kommer att ske. Ungdomarna här uppskattade verkligen de extra samtal de fick under tiden projektet genomfördes, säger Alma Avdagic som driver ett av asylboendena.

Hinder för vård

Rapporten visar också på flera hinder som innebär att asylsökande inte får den vård de har rätt till. På vissa vårdcentraler har man gett vård utan problem, medan det på andra har krävts påtryckningar från Läkare utan gränser innan personen fått vård. 

– Det behövs tydligare riktlinjer för att underlätta för asylsökande att söka vård, säger Jenny Gustafsson. Vi hoppas att rapporten ska belysa behovet som finns och visa på att man med relativt enkla insatser kan få till en positiv förändring för de asylsökande, säger Jenny Gustafsson från Läkare utan gränser.

Rapporten ”Ett liv i limbo”

Projektet genomfördes i Skaraborg 2016-2017.

550 asylsökande erbjöds psykosocialt stöd.

219 asylsökande har screenats för symptom på psykisk ohälsa.

Ångest, depression och posttraumatiskt stress var de vanligaste symptomen.

Socialstyrelsen uppskattar att 20-30 procent av asylsökande i Sverige lider av psykisk ohälsa.

Rätten till sjukvård

Alla människor har enligt hälso- och sjukvårdslagen rätt till akut vård och behandling vid behov.

Vuxna asylsökande har även rätt till ”vård som inte kan anstå” samt till mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning.

Källa: Socialstyrelsen/Läkare utan gränser

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.