De redan utsatta skolorna drar det tyngsta lasset när antalet nyanlända elever ökar i kommunerna. Men trots möjligheten att flytta sina barn till andra skolor är det förhållandevis få i utsatta områden som utnyttjar det fria skolvalet.

En som tror hon har förbättrat sina chanser i livet är Sema Corap som varje dag pendlar från Biskopsgården för att gå på Torslandaskolan.

– I början fick jag ju mycket uppmärksamhet eftersom jag var den första beslöjade eleven på skolan. Jag kunde känna blickarna när jag gick i korridoren. Men sen vande de sig, säger Sema Corap, som går i nian på Torslandaskolan.

Om inte Semas föräldrar redan från tidig ålder valt att sätta henne i vad hon kallar ”svenska skolor” hade hon kanske gått på Sjumilaskolan i Biskopsgården.

Där har 98 procent av eleverna utländsk bakgrund och där är ett ständigt inflöde av nyanlända elever.

Stora skillnader i intag

Medan Sjumilaskolan tog emot 83 nyanlända under förra året, vilket motsvarar tre eller fyra hela klasser, tog Torslandaskolan emot fyra nyanlända elever. En överväldigande majoritet av eleverna har helsvensk bakgrund.

Flera forskare har pekat på de negativa effekterna av den här typen av uppdelning mellan elever i kommunernas skolor.

Sema tror att det stämmer.

– Här kan jag utvecklas på ett bättre sätt, till exempel vad gäller språket. Men om man går på en skola i Biskopsgården så lär man sig inte lika mycket eftersom det bara är invandrare där och man kanske inte går ut med fullständiga betyg, säger Sema Corap.

I flera artiklar och inslag belyser Västnytt att det är de redan mest utsatta skolorna som också tar emot den växande strömmen av nyanlända elever. Bakgrunden är till stor del boendesegregationen, det vill säga att barn erbjuds skolgång i områdena där de bor.

Inte en homogen grupp

Men det fria skolvalet betyder att alla, liksom familjen Corap, har rätt att välja andra skolor där förutsättningarna möjligtvis är bättre.

– Man ska inte prata om de nyanlända som en homogen grupp, det finns många välutbildade och akademiker bland dem vars barn har djup studiemotivation, kanske större än vad våra svenska elever har. De fixar det här, de hittar sina skolor, säger Jan Mellgren, verksamhetschef på Center för skolutveckling inom Göteborgs stad.

Enligt Mellgren är ett av problemen att många nyanlända kommer från länder där utbildningssystemet är bristfälligt – eller havererat. För de föräldrarna är det svårare att förstå varför de inte borde nöja sig med den närmaste skolan, som med deras mått verkar jättebra.

– Det är heller inte lätt att förstå hur våra fria val fungerar, det är ganska komplicerat att sätta sig in, säger Mellgren.

Ser sig som ambassadör

Sema Corap ser också andra orsaker till att det är så förhållandevis få som följer hennes exempel.

– Det krävs mycket mod och en stark självkänsla att alltid vara annorlunda. Jag har fått höra en del genom åren och jag får många konstiga frågor om min religion och så. Som frågan om jag sover med min slöja på mig, säger Sema och skrattar.

Hon själv säger att hon aldrig har tagit illa vid sig av kommentarerna. Snarare ser hon sig själv som en ambassadör för ett annat Sverige.

– Eleverna här vet väldigt lite om livet i förorten. Mina vänner där hemma frågar också mycket om hur det är i Torslanda. Det är ju som två olika samhällen, säger hon.