Projekt för att ta fram 3d-utskriven hud har fått närmare en miljon kronor i stöd. Foto: Sahlgrenska universitetssjukhuset

Pengar till forskning om utskriven hud

Uppdaterad
Publicerad

Konstgjord hud till brännskadade patienter kan bli verklighet. Ett projekt inom medicinsk teknik på Sahlgrenska i Göteborg har fått nästan en miljon kronor för att utveckla metoden där hud skrivs ut av 3D-skrivare.

– Låt säga att vi skulle kunna ta celler och printa ut en A4-sida eller tio A4-sidor med jämnt och fint fördelade hudceller och så lägger du arken på plats, säger Lars Kölby, överläkare inom plastikkirurgi på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Svårt brännskadade patienter och människor med stora medfödda födelsemärken är två patientgrupper som behöver stora mängder hud och som kan bli hjälpta av tekniken, enligt Lars Kölby.

Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Chalmers som har utvecklat teknologin, plastikkirurgin vid SU, och Linköpings universitet med ett forskningsprojekt inom sårläkningsbiologi. Projektet får 925 000 kronor i forskningsbidrag från den statliga innovationsmyndigheten Vinnova.

Grisen lik människan

Förhoppningen är att Vinnova-stödet ska ta forskningen till nästa nivå – från cellodling på laboratorium till djur och försök på gris.

– Tanken är att vi kan printa någonting som läker in och som är användbart på immunspecifikt däggdjur, säger Lars Kölby och tillägger att grisens hud påminner om människans.

– Grisens sätt att läka sår är likt människans, säger han.

Grisarna är också precis som människor immunspecifika individer. Immunspecifik handlar om att människor, eller grisar, inte behöver någon immunhämmande medicin när ett organ eller hud flyttas från ett ställe till ett annat. Men immunhämmande medicin behövs när en människa, eller gris, tar emot organ från en annan individ.

Utskrivna hudark

Men den konstgjorda huden kommer just att bli en individspecifik hudprodukt, genom att celler tas från den individ som behöver huden.

– Låt säga att vi skulle kunna ta celler och printa ut en A4-sida eller tio A4-sidor med jämnt och fint fördelade hudceller och så lägger du arken på plats. Ja, då är cellerna tagna och odlade från den skadade, då stämmer det immunologiskt, säger Lars Kölby.

Själva bläcket i skrivaren är förenklat en lösning av stora molekyler och vatten, särskilt utvecklat för att cellerna ska trivas i det.

Hudton och hår på huden skiljer sig från människa till människa. Hur nära verkligheten den konstgjorda huden kan komma originalet handlar om skrivarens upplösning och att cellerna behöver få de rätta förutsättningarna för att överleva och växa, enligt Lars Kölby.

Under flera år har 3D-skrivare testats för att skriva ut levande vävnad, såsom brosk.

En broskbit tar bara några minuter att skriva ut.

Tester med att skriva ut konstgjord hud har gjorts i laboratoriemiljö.

Nästa steg är att testa utskriven hud på djur.

Projektet är ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, plastikkirurgin på Sahlgrenska universitetssjukhuset, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Linköpings universitet med ett forskningsprojekt inom sårläkningsbiologi.

Projektet med namnet ”3D-bioprinting av hud för behandling av svårläkta sår” får 925 000 kronor i forskningsbidrag från den statliga innovationsmyndigheten Vinnova.

Källa: Sahlgrenska universitetssjukhuset

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer