I slutet av oktober rapporterade SVT Nyheter Väst att Räddningstjänsten på Tjörn ville se hoppskydd från broarna. Detta fick många reaktioner.
De flesta som valde att höra av sig ansåg att det var viktigare att mer pengar satsades på den psykiatriska vården och det förebyggande arbetet än att bygga till exempel hoppskydd.
Minskad tillgänglighet till ”medel och metoder” för suicid är en av de punkter som Folkhälsomyndigheten har identifierat nio punkter i ett nationellt handlingsprogram för suicidprevention. Flera av de övriga punkterna relaterar mer direkt till vården i olika instanser.
Inga minskade resurser
Hur mycket pengar som fördelas ut till den psykiatriska vården i Västra Götalands län beslutas av de olika hälso- och sjukvårdsnämnderna och samordnas av Psykiatriberedningen. För 2019 ligger potten till sjukhusen på strax över fyra miljarder.
Beredningens ordförande Gunilla Druve Jansson (C) tror inte att det är mer än pengar som behöver till för en mer tillgänglig psykvård.
– Vi måste se till att vi har rätt patienter och rätt personal på rätt ställe. Här är något som vi måste jobba vidare på, men vi har ju inte minskade resurser till psykiatrin vad gäller pengar utan de har ju ökat, säger hon
Ökad vårdcentral-satsning
Som exempel nämner hon att flera vårdcentraler har förstärkts för att bli bättre på att fånga upp psykisk ohälsa bland unga. Det är en satsning som man vill utöka och eventuellt permanenta. Gunilla Druve Jansson (C) säger att hon även vill utreda om samma lösning kan skapas för vuxenpsykiatrin.
– Vi pratar väldigt mycket om sparbeting och effektiviseringar när vi kanske borde se över hur vi använder de resurser vi har på bästa sätt. Vi behöver ändra det “mind setet”, säger hon.
På det temat lyfter Gunilla Druve Jansson (C) fram att man numera erbjuder KBT (Kognitiv Beteendeterapi) över internet.
Ojämlik fördelning
Jeanette Olsson (S) vice ordförande i Psykiatriberedningen delar bilden av att de satsningar som gjort inom psykiatrin varit lyckade men ser problem i att de pengar som satsats på psykiatrin inte ökar i samma takt som de till den medicinska vården.
– Min teori är att de försvinner när det läggs sparbeting ute på förvaltningarna, säger hon.
Därför har beredningen på hennes initiativ startat en kartläggning kring resursanvändningen. Skulle hennes teori stämma anser hon att regionen bör överväga en omorganisation där pengarna till psykiatrin styrs centralt istället för på varje enskild förvaltning.
Hela samhället behövs
Senast förra veckan rapporterade SVT Nyheter Väst och många andra medier om de sparförslag som ligger på Sahlgrenska sjukhuset. Gunilla Druve Jansson (C) poängterar att hur pengarna förvaltas är upp till varje sjukhus och de lokala hälso- och sjukvårdsnämnderna.
Att prata om enbart vården, och hur pengarna fördelas där, i samband med suicidprevention anser hon är att göra frågan för smal.
– Det är lika viktigt att ha en ”hela samhället”-ansats. Det är viktigt att vi satsar på kultur, på arbetsmiljö för att minska antalet människor som inte mår bra.