På torsdagen startar rättegången mot den man och kvinna som misstänks ha skickat två unga flickor till ett land i Afrika för att könsstympas. Foto: TT

Skaraborgspar misstänks ha skickat flickor att könsstympas

Uppdaterad
Publicerad

På torsdagen inleds rättegången mot en man och en kvinna som står åtalade för att ha medverkat till att två närstående flickor fördes till ett land i Afrika för att könsstympas.

Det är första gången på 16 år som svensk domstol tar upp ett sådant fall.

Könsstympningarna skedde redan 2013 respektive 2015 när båda flickorna var unga, men det är alltså först nu som paret står inför rätta.

Utredningen började sedan en av flickorna berättat för skolsköterskan vad hon varit med om. Det ledde till att de tre syskonen omhändertogs och mannen och kvinnan häktades.

Fick flytta hem igen

Men förvaltningsrätten beslöt att flickorna skulle få flytta hem igen, och det misstänkta paret släpptes ur häktet.

Misstankarna kvarstod dock, och ett beslut om hemlig telefonavlyssning fattades – inte minst eftersom det ansågs finnas en risk för att även den yngsta flickan skulle gå samma öde till mötes.

Starkare misstankar

Avlyssningarna förstärkte misstankarna ytterligare och bidrog till att paret till sist åtalades för ”medhjälp till brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor”.

På torsdagen inleds rättegången i Skaraborgs tingsrätt.

De båda åtalade nekar till brott. För åklagare Virpi Alajarva är en av utmaningarna att bevisa att barnen faktiskt bodde i Sverige när brotten skedde.

Könsstympning

Förbud mot könsstympning har funnits sedan 1982, och 1 maj 2020 avskaffades preskriptionstiden för könsstympning. 

Tvångs- och barnäktenskap

Den 1 juli 2014 infördes straffrättsliga och civilrättsliga bestämmelser för att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap och brottet äktenskapstvång instiftades. Den 1 juli 2016 kriminaliserades även stämpling till äktenskapstvång, det vill säga att man planerat att tvinga någon att gifta sig. Från och med 1 januari 2019 råder förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap. Den 1 juli 2020 skärptes lagstiftningen ytterligare avseende barnäktenskap då ett nytt brott, barnäktenskapsbrott infördes. Barnäktenskapsbrott innebär att det är straffbart redan att förmå eller tillåta ett barn att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Samtidigt som barnäktenskapsbrott infördes, stiftade man även en lag mot ”vilseledande till äktenskapsresa”. 

Utreseförbud 

Sedan 1 juli 2020 kan barn beläggas med utreseförbud när de riskerar att föras utomlands eller lämna landet för att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelse (eller könsstympas). Utreseförbud är en förebyggande lagstiftning för att skydda barn 

Straffskärpning när brott begås med hedersmotiv 

Den särskilda straffskärpningsgrunden infördes 1 juli 2020 och innebär att lagstiftaren ser särskilt allvarligt på brott som begåtts med hedersmotiv. Straffskärpningsgrunden omfattar brott där motivet varit att bevara eller återupprätta en enskild persons heder eller en hel familjs, släkts eller liknande grupps heder.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer