Förra veckan berättade vi om att Sahlgrenska universitetssjukhuset infört ett totalstopp för nya patienter för hormonbehandling vid könskorrigering.
Nu framkommer det att även Obesitasmottagningen har infört nya hårdare kriterier för vem som ska få hjälp. Obesitasmottagningen hjälper människor som lider av fetma, det vill säga har ett BMI över 30. De nya kriterierna innebär att 10-15 procent av de som söker hjälp på kliniken får vänta betydligt längre än dagens redan långa vårdkötider.
– Det kommer bli svårare, man kommer behöva vara sjukare och mer överviktig för att få medicinsk behandling hos oss, säger Per-Ove Stotzer, verksamhetschef medicin på Sahlgrenska, där Obesitasmottagningen ingår.
Längre köer
Obesitasmottagningen på Sahlgrenska är den enda i sitt slag i hela Västra Götaland och får in över 1 400 remisser om året, enligt Björn Eliasson, medicinskt ansvarig för kliniken.
– Efterfrågan är väldigt stor. Vi erbjuder dessutom mer än många andra landsting, så det söker sig folk hit utifrån också, säger han.
Nu blir det än svårare att få någon hjälp mot sin övervikt då kriterierna för vem som ska prioriteras blir snävare.
– Det här kommer oundvikligen leda till att vi får längre köer. Och som vanligt så handlar det om resurser, säger Per-Ove Stotzer.
”Privat vård för en halv miljard”
Håkan Linnarsson (S) är oppositionsråd i regionstyrelsen, och han tror att resursbristen beror på en felfördelning av resurserna av det nuvarande blågröna styret.
– Det här är bara ett av många områden på Sahlgrenska där fler får vänta allt längre, säger han.
Det är framförallt långsiktighet i hur pengarna fördelas samt minskat inköp av privata vårdalternativ som Håkan Linnarsson efterfrågar.
– Privat vård är ofta mycket dyrare än den vi utför själva. Och vi köper privat vård för nästan en halv miljard varje år i Västra Götalandsregionen, säger han.
Satsar på livshotande åkommor
Men Henrik Ripa (M) ordförande för Sahlgrenska universitetssjukhuset, håller inte med om kritiken. Enligt honom är det just inköp av de privata alternativen som gör att vårdköerna inte är ännu längre.
– Det faktum att vi köper in vård är en möjlighet att se till att köerna inte växer till på det sätt de skulle göra annars, säger han.
Anledningen som han ser till att det nu är flera verksamheter som fått dra ner på antalet patienter på grund av resursbrist är en åldrande befolkning och läkemedelskostnader som skjuter i höjden.
– Det är oerhört olyckligt och ett misslyckande. Men prioriteringarna får bli att vi satsar på de livshotande åkommorna som finns i första hand, säger han.