Flädern som det går utmärkt att göra både saft och sylt på. Foto: Maja Suslin/TT

Så undviker du giftig fläder i saften

Uppdaterad
Publicerad

I juni-juli blommar flädern. Det är också nu som det är dags att skörda för den som är sugen på att göra saft eller smaksätta sin sylt, glass eller kanske saltet. Den som ger sig ut på fläderjakt ska dock vara vaksam på den giftiga kusinen – druvfläder.

De ser rätt olika ut men kan ändå vara förväxlande lika för det ovaksamma ögat; flädern (sambucus nigra) och druvflädern (sambucus racemosa), men det finns några tydliga kännetecken som skiljer dem åt.

Det första är att de inte blommar samtidigt. Druvflädern blommar redan i maj och fram mot juni-juli kommer bären. De är röda och giftiga. Flädern som vi gör saft på blommar istället i juni-juli och får sina bär i augusti. De är i sin tur svarta.

Druvfläderns bär kommer redan under juni-juli och blir starkt röda. Foto: Giftinformationscentralen

Få gör misstaget

Ett ytterligare kännetecken är hur blommorna ser ut. Mest tydligt syns skillnaden kanske ändå på hur blommorna är sammanklasade. Flädern växer med platta blomställningar medan druvflädern mer hänger i druvliknande klasar. En skillnad som de flesta verkar ha koll på.

– Jag tror inte att det finns några allvarliga förgiftningsfall rapporterade om druvfläder. Det är väldigt ovanligt att folk plockar den av misstag. Om man sen gör saft spär man också ut blommorna med mycket vatten. Riktigt dålig kan man nog framförallt bli om man äter själva växten eller bären, säger Emma Wahlberg, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

Om man skulle få i sig druvflädern kan man få magbesvär. Emma Wahlberg rekommenderar då att man kontaktar giftcentralen.

– När det kommer till växter kan det skilja sig mycket i hur man reagerar och vilka symptom man får, säger hon.

Druvfläderns blomställningar är formade mer som druvklasar till skillnad från sin plattare släkting. Blommornas färg har också en grönare ton. Foto: Giftinformationscentralen

Kan ge röd flädersaft

Ytterligare ett tecken för att skilja växterna åt är färgen på blommorna. Druvfläderns blommor har ett mer gröngult utseende till skillnad från fläderns gulvita. Den ogiftiga flädern kan dock ha andra färger, beroende på typ, som bland annat en sort med rosaaktiga blommor. Dessa kan man i sin tur göra röd flädersaft på, nästan som ett alkoholfritt rosévin. 

Ett sista tecken som bara blir aktuellt om man inte kan se varken blommor eller bär. Det är färgen på märgen. Bryter man av en kvist har vanlig fläder vit märg medan druvfläderns är brun. 

– Flädern heter ju ”sambucus nigra” där nigra betyder svart. Det handlar egentligen om bären men man kan tänka att den vita märgen ju är som svart fast tvärt om. Fast nu när jag säger det är det en ganska dålig tankregel..., säger Emma Wahlberg. 

Den vanliga flädern har platta blomsterställningar, vitgula blommor och växtmärgen är vit. De blommar under juni-juli och fram mot augusti kommer bären som är svarta. Foto: Hasse Holmberg/TT

Även sommarflädern är giftig

Det finns också ytterligare en giftig växt att vara vaksam på, sommarflädern (sambucus ebulus). Muséebotanikern tror dock att det är osannolikt att man blandar ihop den med vår vanliga fläder.

– Den är liten och ser ut som en liten trädgårdsbuske och så är den ganska ovanlig. Kanske om man är i en botanisk trädgård men det skulle nog vara svårt att blanda samman dem, säger Emma Wahlberg. 

Hetta upp bären innan du äter

Sista rekommendationen om du ska ge dig på flädern i år är att vara något vaksam över att äta bären eller blommorna utan att hetta upp dem först. Det finns ett ämne i flädern som i kroppen kan omvandlas till vätecyanid eller blåsyra som det också kallas. Det kan göra att man får problem med magen. Däremot krävs det väldigt stora mängder för att det ska påverka kroppen.

– Det är som med mycket annat; äpplets kärnor, bittermandel, aprikos. Man ska inte äta för mycket. Med flädern ska det nog mycket till men kanske om man äter bären som middag så kanske man får problem, säger Emma Wahlberg.  

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.