När till exempel hamnar ska fördjupas och breddas så måste också mycket av bottensedimentet grävas upp. Den leran innehåller ofta miljögifter av olika slag som i dag dumpas i djuphålor i havet eller läggs på deponi.

– Bara i Göteborgs hamn måste man regelbundet muddra bort 200 000 kubikmeter sediment, säger Anna Norén, forskare i vatten- och miljöteknik på Chalmers.

Det handlar bland annat om tennföroreningar vilket innebär ett stort miljöproblem under en lång tid framåt.

– Det är ett miljöstörande ämne. Till exempel ostron, musslor och snäckdjur får det i sig, säger Anna Norén.

Effektiv reningsteknik

Målet med forskningsprojektet är att starta en pilotanläggning som ska rena giftiga muddermassor. Nu pågår experiment av olika slag och i de labbtester som gjorts har forskarna hittills lyckats få bort 64 procent av tributyltennet.

– Reglerna för vad som får läggas på en deponi har blivit strängare. En utmaning framåt ligger i att hitta en så effektiv reningsteknik som möjligt och att kunna hitta nya användningsområden för den här sortens lermassor.

Hamnen intresserad

Projektet är ännu i sin linda och forskningen finansieras med bland annat statliga pengar från Formas och SGU samt från EU-projektet Immerse.

– Göteborgs hamn är med i en referensgrupp och de är intresserade av projektet. Hur mycket en pilotanläggning kommer att kosta är oklart i dag eftersom vi ännu inte vet vilken storlek den måste ha.

Enligt henne måste de kunna visa att det inte finns kvar någon förorening som är farlig för människa eller miljö när muddermassorna renats, och det är något som Anna Norén ser positivt på.

– Målet är att vi har en pilotanläggning 2024, säger hon.