Forskarna har studerat cirka 1,8 miljoner svenska män som mönstrat under åren 1968–2005, samt samlat in data från nationella sjukvårdsregister och dödsorsaksregister. Majoriteten av männen var 18 år gamla vid mönstringstillfället.

”Det var de med allra lägst muskelstyrka som hade en betydande risk att få ALS trettio år senare”, säger Maria Åberg, docent i neurobiologi och försteförfattare till artikeln, i ett pressmeddelande.

Förutom kopplingarna mellan ALS och blodvärden samt uppmätt muskelstyrka i händer, armar och ben vid mönstringstillfället, så bekräftas bilden av att BMI spelar roll – även i unga år. Men skillnad i BMI för de som senare fick ALS var inte markant. De som fick ALS hade haft ett mönstrings-BMI på i snitt 21,1, att jämföra med 21,9 för övriga.

”Anmärkningsvärt”

Eftersom de flesta insjuknar i ALS efter 45 års ålder, utförs många studier på orsakssamband i medelålders eller äldre grupper. Det gör att man kan missa viktiga faktorer från tidigare i livet, och det är anledningen att man vid Sahlgrenska ville undersöka orsaker hos unga svenska män för ALS i vuxen ålder.

”Man ska aldrig dra några stora växlar på en förstagångsstudie, resultaten behöver upprepas, men man måste ändå säga att det vi kommit fram till är anmärkningsvärt”, säger Maria Åberg.