Projektet har fått EU-finansiering på 5,6 miljoner kronor. Tanken är att lagra koldioxid på lantbrukares marker med biokol. Något som både ska minska mängden växthusgaser i atmosfären och berika jordbruksmarken.

– Det är en trippelvinst, en win-win-win för klimatet, miljön och lantbruket, säger Cecilia Hermansson, projektledare på Hushållningssällskapet Sjuhärad.

Man kan ju lagra koldioxid genom att odla mer skog. Är inte det enklare?

– Det är ett enklare sätt. Men det är också ett mindre långvarigt sätt. Ett träd, säg en ek, står kanske i par hundra år medan biokolet ligger stabilt som en kolsänka i tusentals år.

Cecilia Hermansson menar att biokolet skulle gynna lantbruket genom att öka skördarna och göra marken mer tålig mot torka, eftersom biokolet fungerar som ett magasin för vatten och näring.

I klippet ovan visar Cecilia Hermansson hur en kolsänka skapas med biokol.

Dyrt att köpa biokol

I dag är det, enligt Hushållningssällskapet, inte ekonomiskt hållbart att använda biokol på grund av att det är för dyrt. Men i projektet ska det tas fram en standard för kolsänksrätter. Då skulle lantbrukare kunna sälja kolsänksrätter till företag.

– Det är som en klimatkompensation, säger Cecilia Hermansson.

Ser en risk

Biokol kan tillverkas av bland annat trädgårdsavfall eller rester från skogsavverkning. Men Cecilia Hermansson ser ett potentiellt problem med biokolet. Det måste tillverkas från rätt sorts källa.

– Att det inte kommer från till exempel avverkad skog från regnskogen.

Men finns det ingen risk, om det blir ökat tryck, att det faktiskt kommer från sådana källor?

– Det finns en risk. Där är man ansvarig både som producent och konsument av biokol att ta sitt ansvar.