Shahda Musse, elev på Sjumilaskolan Foto: SVT

Sjumilaskolans elever stolta över sin skola

Uppdaterad
Publicerad

Sjumilaskolan i Göteborg brottas med dåligt rykte och har många gånger stämplats som en problemskola, med hög andel elever med utländsk bakgrund och låga betygsresultat.  Men många av eleverna älskar sin skola.

Den dagen SVT Västnytt besöker Sjumilaskolan blåser det kraftigt samtidigt som det faller stora mängder snöblandat regn.

Men eleverna stojar, skrattar och springer runt på skolgården och kastar snöboll.

Segregerad skola

Flera elever frågar om vi är där för att ”skriva dåliga saker om skolan”. När vi förklarar syftet med besöket, att vi vill försöka belysa segregationen inom skolan blir många intresserade och vill prata.

– Sjumilaskolan kanske har dåligt rykte men den är bra, säger Adam Ali som går i åttan.

Adam Ali säger att han inte skulle vilja byta skola.

– Jag trivs här, säger han.

”För många i klassen”

Andra elever lyfter fram lärarna och beskriver dem som både snälla och engagerade. Dessutom ska man, bland annat med hjälp av skolvärdar, ha ökat tryggheten, minskat skolket och på ett bra sätt motverka mobbing.

– Jag har alltid gått här, jag skulle inte vilja byta skola, säger Shahda Musse, också hon åttondeklassare.

Shahda Musse ser dock problem med det stora antalet nyanlända som kommer till Sjumilaskolan. Förra året tog skolan emot 83 stycken nyanlända elever.

– Jag tycker att vi är för många i klassen. De nyanlända har bara lärt sig svenska under ett år och plötsligt kommer de och börjar i klassen. Lärarna måste fokusera mer på dem, säger hon.

Sjumilaskolan hamnar på plats 14 i landet – av runt 4 800 grundskolor – när det gäller skolor med lägst betygsresultat enligt skolverkets statistik från förra året. Bara runt hälften av niondeklassarna gick ut med tillräckliga betyg för att kunna komma in på gymnasiet.

Alla utom ett fåtal elever har ett annat modersmål än svenska.

Få vill byta skola

Men trots situationen är det alltså få av eleverna som SVT Västnytt talar med som skulle kunna tänka sig att byta till vad många elever kallar en ”svensk” skola. Som exempelvis Torslandaskolan som bara ligger några kilometer bort, fågelvägen.

– Jag har gått här i tre år så jag skulle inte trivas där, säger Josef Ahmed som går i sjuan.

På frågan om vad han tror krävs för att ungdomar med helsvensk bakgrund och ungdomar med utländsk bakgrund ska kunna komma lite närmare varandra svarar han ändå:

– Jag tycker att man kan sätta några barn från Torslandaskolan här och några barn från Sjumilaskolan på Torslandaskolan så får man se. Det vore bra, säger han.

Enligt skolledningen är det dock inget dåligt alternativ för nyanlända att hamna på Sjumilaskolan.

– Vi har ett bra mottagningssystem här, med mycket information till nyanlända föräldrar. Jag tycker att man ska sätta sina barn här, säger rektorn Anna Hjärne.

Men det kan låta provocerande, borde inte föräldrarna få rådet att sätta sina barn på Torslandaskolan eller någon annan skola?

Det är svårt att säga att det ena eller det andra är rätt eller fel. Det måste föräldrarna avgöra och få rätt information om hur man gör bäst val. Men jag skulle säga att denna skolan är en av de bästa i landet på att ta emot nyanlända.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Segregerad skola

Mer i ämnet