Linjekarta från 1934 som visar hur spårvägsdirektören C.A. Reuterswärd och hans kollegor tänkte sig lokalbanans sträckning. De lila linjerna visar den första etappen, de blå möjliga utbyggnader. Foto: Stadsarkivet Göteborg

Snuvade på tunnelbana

Uppdaterad
Publicerad

Tre gånger har det tagits fram förslag på tunnelbana, men Göteborgarna har aldrig fått säga sitt.

När den framsynte spårvägsdirektören C A Reuterswärd 1934 lade fram en välgjord utredning om ett tunnelbanesystem i Göteborg, så var jublet begränsat. Spårvagnarna hade ett starkt stöd, inte minst bland stadens tjänstemän, och den visionära tunnelbanan mötte omedelbart motstånd.

”Underjordisk lokalbana” hette den och kostnaden skulle bli 48 miljoner kronor för hela satsningen. Då ingick tunnelgrävning, spårdragning, stationer och vagnar. Rubbet. Sträckningen gick från Vidkärr i öst, Slottskogsvallen i syd, Hinsholmen i väst och Lundby på Hisingen.

Omöjlig lera

Lederna skulle mötas i ett kryss vid centralstationen. Förslaget kom aldrig till något politiskt beslut. I sin radiodokumentär om tunnelbanan som försvann från 2009 spekulerar SR P4 Göteborgs reporter Tommy Johansson om orsakerna och han menar att det dels var en motvilja från tjänstemännen som tyckte att spårvagnar var bättre, dels fanns en felaktig bild av att leran i Göteborg var omöjlig att gräva i.

Staden är full av avloppstunnlar och andra tunnlar, så det argumentet borde inte vägt så tungt. Men bilden av att Göteborgsleran är det stora problemet lever kvar hos många än idag.

Nästa försök

1943 försökte man igen. En utvecklad variant av 1934 års förslag presenterades, men även det försvann i den kommunala byråkratin. Kriget rasade och mycket annat kändes angelägnare än en storsatsning på infrastruktur under jord. Satsningarna som gjordes låg över jord – bilismen hade kommit och ett utbyggt vägnät för biltrafiken hade prioritet.

Tredje gången gillt

1967 gjordes det senaste försöket. Riksdagen hade då bestämt att planskilda kollektivtrafiklösningar under jord (tunnelbana) skulle få statligt stöd. Det var ett sätt att skaffa pengar till Stockholms tunnelbana, men tjänstemän i Göteborg insåg att stödet skulle komma även Göteborg till del om man satsade på en tunnelbaneutbyggnad. Ledande tjänstemän tyckte dock att det ändå skulle bli för dyrt och ingen politiker drev frågan med tillräcklig kraft. Brist på visionär kraft och rädsla för att stöta sig med de spårvagnskramande Göteborgarna gjorde att det inget blev den gången heller.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.