Gränspolisen har olika metoder för att hitta personer som ska avvisas från Sverige. De har bland annat genomfört ett stort antal kontroller av arbetsplatser. De adressuppgifter som polisen får från Migrationsverket stämmer ofta inte och nu kommer man alltså att begära ut adresser från socialtjänsten för att hitta de efterlysta personerna, något som GT var först med att rapportera om.
– Anledningen till att vi kommer att göra detta är att man har gjort på liknande sätt i region syd och fått bra resultat, säger Stefan Kristiansson som är chef för gränspolisen i polisregion väst.
Om runt två veckor väntas polisen ha sammanställt vilka personers uppgifter de vill begära ut och arbetet kommer att inledas i kommunerna Göteborg och Alingsås.
– Sedan tror ju inte vi att vi kommer att få träff på alla dessa 2.400 personerna hos kommunerna. Många av dem är det ju verkställighetshinder på. De kommer från länder där vi i nuläget inte kan verkställa våra beslut. Det kan vara krig eller problem med mänskliga rättigheterna i landet, säger Stefan Kristiansson.
Metoden hårt kritiserad
I Skåne fick dock metoden hård kritik bland annat från Vänsterpartiet. Daniel Bernmar som är vänsterpartistiskt kommunalråd i Göteborg befarar att delandet av adressuppgifter kan leda till att personer som gömmer sig i landet helt bryter kontakten med myndigheter.
– Konsekvensen blir att den sista utposten där vi tryggar barns sociala rättigheter försvinner för många av dem som idag lever gömda i Sverige.
Men nu har vi ju haft ett terrordåd i Stockholm där den misstänkte gärningsmannen skulle utvisas, hamnar inte den här frågan i ett annat ljus mot bakgrund av det?
– Jag tror man ska vara försiktig med att dra generella slutsatser utifrån en persons varande. Sen är det så att de flesta papperslösa lever i djupt armod, som fått ett avvisningsbeslut men som inte ser någon möjlighet att återvända. Och de som inte gör det trots att de fått avvisningsbeslut, de barnen borde få möjlighet att gå i skola, de borde känna en trygghet när man möter vårdpersonal och andra som är till för att trygga ens grundläggande mänskliga rättigheter, säger Daniel Bernmar.