Fredrik höll på att spela ihjäl sig

Barn och unga spelar allt mer dataspel. För vissa kan det utvecklas till ett beroende, men att få hjälp kan vara svårt. För Fredrik Reis-Nilsson blev det livsavgörande när han efter många år mötte någon som förstod att han hade ett beroende.
– Jag försökte ta livet av mig tre gånger, så antingen hade jag väl lyckats med det, eller så hade jag suttit kvar vid datorn, säger Fredrik idag.

När han spelade som mest kunde han sitta två dygn i sträck. Då hade han flyttat hemifrån. Tidigare hade åtminstone föräldrarna funnits där och dragit ut sladden till datorn.

Det var i mellanstadiet som Fredrik började spela World of warcraft.

– Jag flydde in i dataspelen eftersom jag var mobbad. Jag hittade en värld på internet där jag kunde känna mig accepterad.

Psykologerna förstod inte

Dataspelet tog över helt, men de psykologer Fredrik träffade förstod inte att det var ett problem.

– Det var bara en period i mitt liv, sa de. ”Låt honom fly så att han kan må bra. Låt honom hållas”, sa de. 

I dag ökar kunskapen. Världshälsoorganisationen, WHO, listade nyligen dataspelsberoende som en diagnos.

För Fredrik blev räddningen det projekt som under tre år drevs av Spelberoendes riksförbund i Göteborg – en förening som normalt stöttar personer beroende av att spela om pengar. Men efter att många oroliga föräldrar hört av sig, började man erbjuda stöd och samtal till dataspelsberoende. 

Sahlgrenska ska vårda dataspelsberoende

Inte sällan blev de ditsläpade av sina föräldrar, berättar Tarja Larsson, beteendevetare och coach, som ledde projektet.

– De tycker inte riktigt att det kallas dataspelsberoende, utan ser det mer som en ungdomskultur. Men när jag frågar ”Är livet satt på paus?” säger de att lite så är det. Och då kan man börja nysta i det, säger Tarja Larsson.

Spelberoendes riksförbund har nu beslutat att inte längre jobba med dataspelsberoende, men oroliga föräldrar fortsätter att höra av sig till Tarja Larsson, som planerar att starta upp verksamheten igen i egen regi. I höst öppnar också Sahlgrenska sjukhuset en mottagning för bland annat dataspelsberoende.

Spelfri i dag – nu vill han hjälpa andra

Många som Tarja Larsson arbetat med har trappat ned på sitt spelande – andra har slutat helt. Fredrik Reis-Nilsson har idag inte spelat dataspel alls på över två år. Nu läser han upp sina gymnasiebetyg på Komvux i Mölndal.

– Jag vill bli coach inom dataspelsberoende. Jag har ju själv erfarenheter från det, så jag känner att jag kan hjälpa andra, säger han.

Hit kan du vända dig om du är dataspelsberoende

Visa

Idag finns ingen verksamhet eller vård som riktar sig specifikt till dataspelsberoende. Men BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin, ger stöd och behandling till barn och ungdomar med psykiska problem.

Sahlgrenska sjukhuset öppnar i höst en ny mottagning som riktar sig bland annat till dataspelsberoende.

Hjälplinjen är en telefonlinje som erbjuder stöd och råd från exempelvis utbildade psykologer. Telefonnummer:  0771-22 00 60.

BRIS, Barnens rätt i samhället, ger stöd till den som är under 18 år. Telefonnummer: 116 111. Nås även via chatt eller email.

Mind Självmordslinjen bemannas av volontärer som ger stöd. Telefonnummer: 90101. Nås även via chatt eller email.

Jourhavande medmänniska bemannas även den av volontärer. Telefonnummer: 08-702 16 80.

Jourhavande präst nås via112, alternativt chatt eller email.

SPES, Riksförbundet för Suicid Prevention och efterlevandes Stöd erbjuder stöd till den som är anhörig till någon som tagit sitt liv, från personer med erfarenhet av samma sak. Telefonnummer: 08-34 58 73.

Jourhavandekompis.se är Röda korsets chatt, där unga människor får stöd från andra unga.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer