Kamerorna införs från och med den 18 mars. Inte alla tågvärdar kommer bära dem, utan de 18 kamerorna placeras strategiskt ut på sträckor där risken för våld bedöms som större. Var kamerorna finns kan variera beroende på hur läget är på de olika linjerna – vilka som är aktuella just nu vill Västtrafik inte precisera.

Men redan idag finns fasta kameror installerade på ungefär hälften av tågen, i huvudsak handlar det om pendeltågen, medan regiontågen saknar kameror.

I de fall som kroppskamerorna används där det redan finns kameror – vilken nytta gör de?

– Vi har tittat på polisen, ordningvakter och väktare, som har provat kroppsburna kameror. Erfarenheten är att kroppsburen kamera kan lugna ner situationer, säger Thorvald Svahn.

”Känslig fråga”

Det handlar alltså om att skicka en signal, menar Thorvald Svahn, inte om att samla in bildmaterial som underlag för att kunna utreda ett brott. Kamerorna har redan testats på Västtrafiks tåg under 2017 och 2018. Under den perioden har det vid flera tillfällen uppstått situationer där kamerorna slagits på.

Finns det en risk att folk känner sig obekväma när tågvärdarna går runt med kameror på magen?

– Kameraanvändning är en känslig fråga. Det är något som kan väcka känslor och det är därför vi har testat det. Men vi har i princip inte fått några negativa reaktioner.