Hur mänskliga kvarlevor ska hanteras väcker etisk debatt. Foto: TT

Utländska forskarprotester mot museigallring

Uppdaterad
Publicerad

Utgallringen av mänskliga kvarlevor som finns på bland annat Göteborgs naturhistoriska museum möter nu protester från forskare från hela världen, rapporterar Sveriges Radio. Kritiker anser att oersättliga värden går förlorade.

Ett hundratal objekt på Naturhistoriska museet och Vänersborgs museum ska antingen begravas eller skickas tillbaka till sina ursprungsländer. Det handlar om kvarlevor bestående av kroppsdelar, ben och kranier, insamlade under 1800- och 1900-talen. Beslutet är fattat sedan tidigare av det politiskt styrda Västarvet tillsammans med Västra Götalandsregionens kulturarvsförvaltning, vilket har mött hård kritik från bland annat museipersonal.

Programmet Godmorgon Världen i Sveriges Radio har nu tagit del av mejl till Västarvet från forskare i Europa, USA, Australien och Nya Zeeland som protesterar mot att samlingen förstörs:

– Det tyder på okunnighet och jag undrar hur det här beslutet har kunnat tas. Det finns ingen grund för att påstå att de inte har något vetenskapligt värde för det har de definitivt, säger Jonny Geber, lektor vid University of Edinburgh, till Ekot.

På grund av oklart rättsläge stoppades kremering och gravsättning av ett siamesiskt tvillingfoster i förra veckan. Men planerna kunde fortskrida ett par dagar senare. Burken med de siamesiska tvillingarna skänktes till museet 1863. Fram till 2011 var de en del av museets basutställning och visades ända fram till 2017 för särskilt intresserade.

Västarvets chef Gunilla Eliasson har tidigare sagt till Dagens Nyheter att det inte har varit några lätta beslut att fatta men att besluten är väl beredda.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.