Ärendet handlar om en elvaårig flicka som i samtal med socialtjänsten berättade att hennes föräldrar bestämt att hon skulle flytta till Turkiet och att det fanns en man där som ville gifta sig med henne. Socialtjänsten utfärdade därför ett utreseförbud, ett beslut som nu har fastställts av förvaltningsrätten i Göteborg. Det är första gången, sedan lagändringen trädde i kraft den 1 juli ,som utreseförbudet tillämpats och fler kommer följa tror Mariet Ghadimi, verksamhetschef på Tris, som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck.
– Jag tror det här kommer att vara positivt. Redan innan lagen trädde i kraft hade vi vägledande samtal där socialtjänsthandläggare reflekterade kring hur man kan använda den här lagstiftningen för att skydda barn, säger Mariet Ghadimi.
Anpassad lag
Lagen kan bli effektivt verktyg, tror Ghadimi. För att besluta om utreseförbud måste man varken ha uttömt de frivilliga möjligheterna till insatser för barnet eller ha uppfyllt förutsättningarna för tvångsomhändertagande enligt LVU. Tris har fått samtal från socialtjänsthandläggare som rör både yngre och äldre barn som riskerar att föras utomlands.
– Vi har sett ärenden där barnet är 17 eller 17 och ett halvt år. Även om barnet snart är myndigt ser man det här som en möjlighet att skydda, det tycker jag är väldigt positivt, säger Mariet Ghadimi.
Det finns risk att läget ”återgår till det normala” när många landsgränser nu öppnar upp igen efter att ha haft in- och utreserestriktioner på grund av covid-19. Det anser Berit Jernberg som är avdelningschef på Jämställdhetsmyndigheten.
– Vi vet att det försvinner ett antal barn varje år och det märks ofta vid skolstart. När gränser öppnar upp igen kommer det vara som vanligt. Däremot är den här lagändringen en väldigt tydlig och stark signal. Man inser förhoppningsvis riskerna med att företa sig något sånt här, säger Berit Jernberg.
Barn larmar
TT:s kartläggning visar att flera förvaltningsrätter fått in ärenden från socialnämnder om utreseförbud, det gäller bland annat förvaltningsrätten i Uppsala.
Liberalernas Juno Blom som jobbat med frågan i många år hoppas att fler socialnämnder nu tar efter och tillämpar lagändringens möjligheter.
– All credd till den här socialnämnden som direkt tog till sig av lagstiftningen och fattade ett beslut att ställa sig på barnets sida. Oftast är det barnet som slår larm, nu måste vi fundera över hur vi aktivt kan ta reda på hur många som är utsatta och hitta bra rutiner för det, säger Blom.