Vägpirater kopplas till flera olika bedrägerier. Foto: TT/SVT

Vägpiraternas okända sidoverksamhet

Uppdaterad
Publicerad

Våren är på ingång och med den kommer också vägpiraterna. Men när de inte är ute på vägarna sysslar de med ett annat fräckt knep: åldringsbedrägerier.

– Det finns saker som gör att vi kan se kopplingar mellan åldringsbrott och vägpirater, säger Håkan Carlsson chef för åldringsbrottsgruppen på polisen.

Våren är nästan här – åtminstone i delar av landet. Och i morgon, lördag, är den första dagen i år med över 12 timmar sol på ett och samma dygn. Men det är inte bara varmare väder och grönare gräsmattor följer med våren.

Det gör även vägpiraterna.

– Det är alltid svårt att säga generellt men det har börjat dyka upp nu, säger polisens presstalesperson i region väst Tommy Nyman.

Vägpiraterna på gång

Vägpirater är vid det här laget ett välkänt fenomen i Sverige. Bedragarligor turnerar vägarna och försöker förmå bilister att stanna för att hjälpa dem med bilen, för att sedan sälja värdelösa smycken i utbyte mot pengar eller bränsle.

Och under senare tid har de börjat använda sig av nya fräcka – och mer aggressiva – metoder än tidigare.

Ännu i år har polisen i region väst inte sett någon större ökning av rapporter om vägpirater. Men det börjar röra sig ute i trafiken.

– Det är några per vecka som dyker upp, här om dagen var de i Kungälv, säger Tommy Nyman.

Vägpiraterna är ingen brottslighet som polisen prioriterar.

– Men vi försöker åka ut när vi hör om detta för vi misstänker att det är människor som inte bara sysslar med den här typen av brottslighet utan även andra saker, säger han.

Piraterna även äldrebedragare

För det verkar som att piraterna hittat något annat att göra när de inte lurar på trafikanter längs europavägarna.

– Seriebrotten mot äldre är också en brottslighet som rör sig. De här brotten som sker i det offentliga rummet när man ger sig på äldre, de ökar nu under våren när vädret blir bättre, säger Håkan Carlsson, som tidigare ledde den nationella transportsäkertsgrupp i region, men som nu är chef för åldringsbrottsgruppen.

Och det är ingen slump. Carlsson menar att det finns samband mellan piraterna och brotten mot äldre ute på gator och torg. Han talar bland annat om tillvägagångssättet – falska smycken.

– Det handlar om falska smycken och falska ädelmetaller. Man ska sälja halsband och hänger på målsägande ett halsband. Sedan plockar man på sig deras halsband om de inte vill köpa. Det finns också andra sätt att avleda uppmärksamheten genom att till exempel visa en karta för att kunna plocka på sig smycken, kort eller liknande. Där ser vi vissa kopplingar till vägpiraterna, säger han.

– Det finns andra saker som gör att vi kan se kopplingar till vägpiraterna också. Det kan vara fordon och signalement i vissa fall, säger Håkan Carlsson.

”Hantverkare i brott”

Håkan Carlsson vill poängtera att den här typen av brottslighet är mycket noga planerad och organiserad.

– Det är viktigt att förstå att det här är organiserad brottslighet. En distraherar, en stjäl och en tittar efter koden på kortet. Man är hantverkare i brott, säger han.

Det rör sig allt som oftast om återkommande ligor.

– De här gängen som kommer hit är väldigt brottsaktiva när det väl kommer till Sverige. De som vi har utredningar på förkommer ofta tidigare för liknande brottslighet, både i Sverige och i andra länder, säger Håkan Carlsson.

Fakta: Vägpirater

  • Vägpiraterna står ofta i anslutning till de större trafiklederna och försöker påkalla uppmärksamhet genom att till exempel visa att de har problem med bilen.
  • De bor ofta på rastplatser, och placerar sig vid vägrenar utmed de större riks- och länsvägarna under dagarna.
  • De bilister som har stannat har erbjudits guldsmycken i utbyte mot kontanter, men guldet har senare visat sig vara falskt.
  • Det har också förkommit fall där stämningen har varit hotfull, och där bedragarna har tvingat till sig pengar eller ryckt av personer guldsmycken som de har haft på sig.

Källa: Polisen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.