Foto: TT

Var femte förundersökning från polisen innehåller brister

Publicerad

Var femte förundersökning som leds av polis istället för åklagare innehåller brister. Det kan SVT Nyheter Väst avslöja. Uppgifterna kommer från åklagarkammaren i Göteborg som allt oftare tvingas skicka tillbaka förundersökningar till polisen.

De allra flesta förundersökningar om brott leds av en åklagare på åklagarmyndigheten. Men för att minska arbetsbördan för åklagare så är det poliser som leder alla förundersökningar som handlar om så kallade mängdbrott.

Var femte ärende har brister

Men många polisledda förundersökningar innehåller brister. Enligt åklagarkammaren i Göteborg så innehöll mer än var femte förundersökning det senaste kvartalet så allvarliga brister att åklagarmyndigheten tvingats skicka ärendena tillbaka till polisen. Det är en rejäl ökning jämfört med samma period förra året då 14 procent av förundersökningarna skickades tillbaka.

– Nu har det ökat från 14 till 21 procent senaste året, och det är ju inte bra. Det är en rättssäkerhetsfråga. Det är jätteviktigt att förundersökningen är så komplett som möjligt och ger tillräckligt underlag för ett åtalsbeslut. Om man jobbar med att påstå att någon begått ett brott så måste man ha grund för det, och hela den grunden ska kunna synas och granskas i förundersökningsprotokollet, säger Mats Eriksson, kammarchef på åklagarkammaren i Göteborg.

”Naturligtvis allvarligt”

Det finns en rad olika typer av brister som åklagarkammaren i Göteborg uppmärksammat den senaste tiden. För dålig muntlig bevisning, dåligt underlag om vad den misstänkte har för inkomst eller inkompletta ID-uppgifter är några fel som förekommer.

Ett annat problem är att polisen ibland är dålig på att sköta kontakterna med de misstänkta på ett ordentligt sätt.

– Det händer att den misstänkte inte blivit delgiven rätt brott. Det är naturligtvis allvarligt och i de fallen måste man återföra ärendet till polisen, säger Mats Eriksson.

Eriksson uppger att siffrorna brukar variera över åren men att de alltså ökat den senaste tiden.

Saknas ofta kompletterande uppgifter

Helena Trolläng är chef för polisens utredningssektion i region väst. Hon menar att det inte är ovanligt att polis och åklagare gör olika bedömningar.

– I viss mån får man kanske leva med att man gör olika bedömningar från och till. Men samtidigt finns det ett önskemål om att vi ska göra så likvärdiga bedömningar som möjligt, säger hon.

Helena Trolläng anser att det finns en god kommunikation mellan polis och åklagare, och hon säger att det är svårt att avgöra exakt vad det beror på att en så stor del av utredningarna anses vara fullständiga.

– Utredningarna skickas tillbaka när något behöver kompletteras. Det behöver inte betyda att det är något fel på utredningen i sig, men att det fattas administrativa uppgifter. Det kan till exempel vara en misstänkt som bytt offentlig försvarare. Det är svårt att veta vad ökningen beror på. Men det är naturligtvis inte acceptabelt och det är något som vi jobbar aktivt med, säger hon.

”Det är ett problem”

Åklagarmyndigheten och polisen genomför för närvarande flera samarbetsprojekt för att bättra på kvaliteten i utredningarna. Bland annat har polisen sju praktikanter på åklagarkammaren just nu. Dessutom har varje lokalpolisområde i Göteborg fått två kontaktåklagare var som de har möjlighet att ringa och rådfråga i olika ärenden.

– Det är ett problem att var femte förundersökning har brister. Men de allra flesta ärenden har inga brister. Nu har vi ett mycket gott samarbete med polisen där vi kvalitetsgranskar deras arbete, och där vi hela tiden för en dialog om de här frågorna. På sikt så tror jag att det här kommer att bli bättre, säger Mats Eriksson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.