Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping. Foto: SVT/pressbild

Segregation på bostadsmarknaden i Umeå

Uppdaterad
Publicerad

Bostadspriserna i Umeå fortsätter att stiga och det finns klara tendenser till segregation på bostadsmarknaden. Unika siffror som SVT tagit del av, visar att villapriser och inkomster hänger ihop extra mycket i vissa stadsdelar.

Bostadspriserna i Umeå fortsätter att stiga och unika siffror som journaliststudenter vid Umeå universitet tagit fram visar nu på en tendens till uppdelning på bostadsmarknaden. Framförallt gäller det områden med högre priser som i större utsträckning lockar köpare som är höginkomsttagare.

– Varje stad har kvarter som det är trevligare att bo i och där vill många bo och då bjuder man över varandra och då vinner de med högst inkomster. Det gör att vi sorterar invånarna i staden, där de som har höga inkomster ofta hamnar i de trevliga kvarteren, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping.

Tydlig tendens i dyra områden

Siffrorna som SVT tagit del av visar en segregationstendens när det gäller köpare av villor och bostadsrätter och den är tydligast i områden där priserna är höga. Sju av områdena på topp tio-listan över dyra villor 2016 hade också köpare på topp tio-listan över inkomst. Det handlar bland annat om Ön, Teg, Väst på stan och Berghem. När det gäller billigare bostäder och lägre genomsnittsinkomst är tendenserna inte alls lika tydliga.

Visar på klyftor

Charlotta Mellander menar att detta är något alla städer möter och det finns en risk att utvecklingen och innovationskraften hämmas när människor grupperar sig tillsammans med andra med liknande bakgrund.

– Dels blir klyftorna i samhället väldigt tydliga. Dessutom tenderar städer att bli ganska tråkiga om vi bara bor med människor som kan samma grejer och har samma bakgrund. Det är ju lite städernas styrka, att vi blandar människor med olika bakgrund som möts och byter kunskap så att nya idéer kan uppstå, säger Mellander.

Svårlöst dilemma

Den här situationen uppstår enligt Charlotta Mellander ofta i städer med stark tillväxt, som till exempel Umeå. Mönstret med uppdelning på bostadsmarknaden finns på andra håll i Europa och i Nordamerika, men några enkla lösningar finns inte.

– Det är ganska starka krafter som sorterar människor på det här viset. Jag tror att de flesta beslutsfattarna i våra städer är medvetna om det här, men det är inget man lätt råder bot på och det finns ingen universallösning, säger hon.

Högsta genomsnittspriserna på villor i Umeå 2016

Ön (4.654 286)

Teg Öst (4.275 478)

Berghem (4.275 300)

Väst på Stan (4.218 750)

Västerhiske (3.905 714)

Sandbacka + Haga (3.896 727)

Grubbe (3.854 733)

Gimonäs + Sofiehem (3.821 923)

Röbäck (3.691 375)

Teg Väst (3.662 739)

Källa: Elin Angvarson, Jesper Nilsson och Jon Eriksson har tagit fram och sammanställt underlaget under deras avslutande arbete vid journalistutbildningen i Umeå.

Så stor inkomst hade husköparna i respektive område

Område Genomsnitt kronor för villor Genomsnitt kronor i inkomst (innan skatt)

Ön 4 654 286, 676 143 (7 st) (14 pers)

Röbäck 3 691 375, 523 846 (9 st)(13 pers)

Väst på stan 4 218 750, 506 350 (4 st) (8 pers)

Innertavle 1 866 222, 480 413 (9 st)(15 pers)

Teg Väst 3 662 759, 466 088 (29 st) (52 pers)

Teg Öst 4 275 478, 430 149 (23 st) (39 pers)

Storsandskär 681 667, 425 750 (3 st)(4 pers)

Sandbacka + Haga 3 896 727, 422 846 (22 st)(41 pers)

Berghem 4 275 300, 417 475 (10 st)(20 pers)

Degernäs 1 715 714, 413 733 (7 st)(16 pers)

Rödäng + Västerslätt 3 476 818, 406 361 (11 st)(21 pers)

Norrfors 1 886 250, 401 400 (4 st)(5 pers)

Stöcksjö 2 301 176, 393 840 (17 st)(27 pers)

Tomtebo + Tavleliden 3 275 138, 393 014 (36 st)(59)

Täfteå 2 107 048, 392 953 (21 st) (36 pers)

Gimonäs + Sofiehem 3 821 923, 388 539 (13 st)(23 pers)

Villor 2 mil utanför Umeå C* 1 571 669, 365 628 (130 st)(200 pers)

Grubbe 3 854 733, 362 110 (45 st)(84 pers)

Holmsund 2 562 981, 361 703 (57 st)(86 pers)

Obbola 2 521 786, 358 076 (28 st)(46 pers)

Sörfors 2 715 000, 357 500 (7 st) (13 pers)

Sävar 2 436 848, 355 275 (33 st) (55 pers)

Ersmark 3 372 444, 349 628 (18 st)(18 pers)

Umedalen 3 605 368, 342 582 (19 st) (34 pers)

Brännland 3 399 000, 333 789 (5 st)(9 pers)

Baggböle 3 014 000, 332 981 (6 st) (11 pers)

Hissjö 2 864 250, 327 857 (4 st)(7 pers)

Hörnefors 1 483 269, 324 725 (30 st)(43 pers)

Västerhiske 3 905 714, 314 592 (7 st) (13 pers)

Yttertavle 2 705 000, 313 925 (7 st)(12 pers)

Mariehem 3 274 167, 312 232 (12 st)(22 pers)

Stöcke 2 791 667, 306 800 (6 st)(11 pers)

Carlshem 3 419 952, 281 008 (21 st)(39 pers)

Ersboda 2 824 688, 279 523 (16 st)(30 pers)

Mariedal 2 351 000, 268 909 (15 st)(23 pers)

*Botsmark, Brattby, Flurkmark,Gravmark, Gunnismark, Haddingen, Holmön, Ivarsboda, Kassjö,Norrby, Norrbyn, Norrmjöle, Ostnäs, Rödånäs, Skeppsvik, Södervik, Sörböle, Sörmjöle, Tavelsjö, Överboda

Källa: Elin Angvarson, Jesper Nilsson och Jon Eriksson har4 tagit fram och sammanställt underlaget under deras avslutande arbete vid journalistutbildningen i Umeå.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.