I torsdags frågade vi: ”Vad tycker du om sparkravet på fritids?” Det var många som ville ge sin syn på saken, och svarade i SVT Nyheter Västerbottens chatt.
Här är ett urval av kommentarerna som kom in, och svar från Moa Brydsten (S).
Läsare 1:
”Helt obegripligt hur kommunen prioriterar, eller rättare sagt uppenbarligen inte klarar av att prioritera! De ger helt orimliga anslag till kultur och för att inte nämna de skenande kostnader för Lundabron medan det ska spara på det allra allra viktigaste såsom våra barn och äldre.”
Moa Brydsten:
– Denna fråga hänvisar jag till Hans Lindberg, kommunstyrelsens ordförande, utifrån våra olika ansvarsområden.
Hans Lindberg (S):
– Ungefär 80 procent av kommunens budget går till skola, vård och omsorg och det är alltså den stora delen av kommunens budget, så där finns en tydligt prioritering. Dessutom har för- och grundskolenämnden fått ungefär 82 miljoner i utökad budget för innevarande år.
Läsare 2:
”När ska politikerna förstå att när de skär ner på kvalitén för barnen kommer de att få satsa mångdubbelt mer när barnen växer upp. Tidiga insatser för barn i allmänhet och barn i riskzonen i synnerhet är helt avgörande! Dessutom måste de förstå att personal i skola och förskola inte kan arbeta under vilka omständigheter som helst. Dessa verksamheter är redan ansträngda och många brottas med överansträngning och utmattning. Vad kostar inte det för vårt samhälle?!”
Moa Brydsten:
– Alla kommuner och regioner har en tuff ekonomisk situation inklusive Umeå. Kommunens medel för 2020 har på budgetfullmäktige i juni fördelats till de olika nämnderna och styrelserna, som i sin tur har att förhålla sig till fullmäktiges fattade beslut. För- och grundskolan prioriterades av fullmäktige och fick 78 miljoner kronor i ökad ram inför 2020. Behovet är dock större än så avseende prisökningar och ökat antal barn och elever. Inom fördelade ramen har för- och grundskolenämnden fattat beslut om fördelning inom nämndens ansvarsområde.
Nämnden har även fattat ett beslut om en effektivisering inom fritidshemmen som innebär att ersättningen till verksamheten i stort sett är densamma men antalet elever ökar. Fritidshemmen behöver därmed anpassa verksamheten för att kunna ta hand om fler elever med samma resurser. Nämnden är medveten om den arbetsbelastning personal i fritidshemmen upplever och signalerar och behöver därför säkerställa att medel avsatta för fritidshemmen går dit de avsatts för. Nämnden har ett uppdrag att titta närmare på hur medlen fördelas mellan fritids och skola. Verksamheterna arbetar tätt samman och samma personal kan arbeta i båda verksamheterna. Kommunen avsätter mer medel till fritidshemmen, har högre personaltäthet och högre behörighet än genomsnittet för riket och jämförbara kommuner, men vi behöver följa upp hur resurserna organiseras och nyttjas.
Läsare 3:
”Har ett bättre förslag. Det jobbar ca 11 000 personer åt Umeå Kommun. Säg att 8 000 av dessa dricker kaffe på arbetet. I snitt går det säkert åt cirka två koppar per person och dag. Det blir 16 000 koppar kaffe per dag. Räknar vi på 200 dagar under ett år, så skulle det bli 3 200 000 koppar kaffe. Skulle Umeå Kommun ta fem kronor per kopp skulle det under ett år generera en intäkt på 16 miljoner kronor.”
Moa Brydsten:
– Alla partier som har stadshuset som arbetsplats delar på kostnaden för kaffet genom partimedel. Ingen enskild personal betalar för kaffet, det betraktas som en personalförmån som är lika för alla. För mer information hänvisar jag till Thomas Wennström, ordförande i personalnämnden, utifrån våra olika ansvarsområden.