Dålig affär sälja energibolaget

Uppdaterad
Publicerad

Lycksele kommun fick 160 miljoner kronor, men gick miste om ett företag där vinsterna av allt att döma kommer att bli mångdubbelt större. Det visar Västerbottensnytts granskning av Lycksele kommuns försäljning av kommunens energiverk.

Nu menar även Bert-Ove Bäckman, socialdemokratiskt kommunalråd när affären gjordes, att lyckseleborna har fått betala ett pris i form av höjda fjärrvärmepriser.

– Fjärrvärmetaxan hade kanske varit lägre om vi behållit energibolaget.

Vid mitten av 1990-talet var Lycksele kommuns ekonomi inte särskilt bra. Tillskott till kassan behövdes. Samtidigt skapade avregleringen nervositet hos många kommuner om framtidsutsikterna för de kommunala energiverken.

Åtskilliga valde att sälja. Även i Lycksele, där tunga investeringar i fjärrvärmenätet var nödvändiga, valde man att slå in på denna väg.

Under våren 1997 bjöds företaget ut till försäljning. Vattenfall och Skellefteå Kraft var intresserade av att köpa. Efter förhandlingar valde kommunen Skellefteå Kraft som köpare. 160 miljoner fick kommunen för bolaget och ett löfte om bygget av ett bioeldat kraftvärmeverk.

Försäljningen väckte debatt bland kommunpolitikerna. De styrande socialdemokraterna var för, tillsammans med kristdemokrater och folkpartister. Den ovanliga konstellationen moderater, vänsterpartister, centern och en socialdemokrat gick emot försäljningen.

Välmående bolag

Det var ett litet, men välmående bolag som Skellefteå Kraft tog över. Under perioden 1992 till 1997, året när bolaget såldes, gick det med stabil vinst. Soliditeten, ett mått på företagets ekonomiska stabilitet, visade en stigande trend. 1996 och 1997 kunde företaget lämna cirka sju miljoner av sitt överskott till kommunkassan.

De utlovade satsningarna genomfördes av Skellefteå Kraft. Enligt vd:n Gunnar Eikeland hade företaget fram till 2010 satsat 435 miljoner kronor i Lycksele kommun – 243 miljoner i kraftvärmeverket Skogsbacka, 111,5 miljoner i fjärrvärmenätet och andra anläggningar och 80 miljoner i elnätet.

Hur har det gått?

Efter några mindre bra år i samband med bygget av det nya kraftvärmeverket har Lycksele energi på nytt gått med vinst. 2004-2006 var vinsten (efter finansnetto) sammanlagt 27 miljoner. Hur det har gått under senare år går inte att säga, eftersom bolaget då försvann in i Skellefteå Kraft koncernen.

Men det finns indikationer på att förtjänsten varit god under senare år. En förklaring är stödsystemet för förnyelsebar el – de s k elcertifikaten. ”Tack vare de elcertifikat som erhållits på egentillverkad el kan god lönsamhet bibehållas trots fluktuerande spotpriser”, skriver företaget i den sista årsredovisningen före sammanslagningen.

Västerbottensnytts beräkningar visar också att elen från Skogsbacka hittills har gett företaget mer än 100 miljoner i inkomster från elcertifikaten. När tilldelningen av elcertifikat tar slut 2015 kommer företaget enbart i elcertifikat att ha fått mer än de 160 miljoner man betalade för Lycksele energi.

Kraftigt ökade intäkter

De höjda elpriserna på senare år har också tillsammans med ökad elproduktion gett kraftiga intäktsökningar. Västerbottensnytts beräkning pekar på en ökad årsintäkt på omkring 20 miljoner kronor årligen mellan 2006 och 2010.

Detta pekar på att vinsten på verksamheten i Lycksele är god idag, men enligt det före detta socialdemokratiska kommunalrådet Bert-Ove Bäckman hade Lycksele kommun inte på egen hand kunnat bygga det kraftvärmeverk som idag ger så goda inkomster.

– Man måste komma ihåg att det var stora åtstramningar för kommunerna vid den här tiden, och skulle vi själva ha investerat hade vi fått låna pengar till betydligt högre ränta än idag. Det hade vi inte råd med, säger han.

– Istället kunde vi genom försäljningen göra kommunen i stort sett skuldfri. Bland annat avsatte vi 75 miljoner till den kommunala pensionsfonden – den är idag värd 120-130 miljoner, och genom avkastningen därifrån sparar vi varje år flera miljoner som annars hade fått tas från kommunens budget.

Kanske billigare fjärrvärme

Lyckseleborna har fått vidkännas kännbara prishöjningar på både elnätsavgifter och fjärrvärmen efter Skellefteå Krafts övertagande. Idag säger Bert-Ove Bäckman att de höjda fjärrvärmetaxorna är en baksida av försäljningen.

– Möjligen hade fjärrvärmen varit billigare för lyckseleborna om kommunen behållit energibolaget och själv gjort investeringarna som krävdes. Men vi såg inga möjligheter att klara det.

Men vad hände med de 160 miljonerna? Jo, 35 miljoner användes till amortering på kommunens lån, 75 miljoner avsattes alltså till kommunens pensionsfond och 33 miljoner lånades ut till kommunens ständigt blödande industrihusbolag.

Arne Müller

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.