Vad betyder detta för Västerbotten?

– Det betyder jättemycket, särskilt för landsbygds- och glesbygdsutveckling. En stor del av pengarna går till jordbruk, sedan är det delar som kan gå till byaföreningar, till att bygga ut vandringsleder för att få igång näringsliv och turism och sådant, säger Katarina Molin, enhetschef på region Västerbotten.

 Sven Lingegård, landsbygdsdirektör på Länsstyrelsen, är också glad.

– Landsbygdsprogrammet betyder mycket för jordbruket i Västerbotten, med miljöersättningar för jordbruket, till exempel ersättning för att man ska kunna fortsätta med ekoproduktion. Landsbruket i norra Sverige är klimatiskt svårare än i södra Sverige och i landsbygdsprogrammet finns stöd för att kompensera för det.

Klarar sig inte utan stödet

Förra landsbygdssatsningen, 2007-2013, var i samma storleksordning, men EU har minskat sitt stöd. Finansieringen blev tio procent lägre men staten har kompenserat det så att totalbudgeten är oförändrad.

Det har tagit lång tid att få klartecken på programmet, något som påverkat länsstyrelsens arbete.

– Det har fått konsekvenser för investeringar. Nu har vi varit utan pengar i två års tid eftersom förhandlingar har pågått inom EU om villkor och sådant. Inom jordbruket är stödet så viktigt att man inte kan klara sig utan det, säger Sven Lingegård och fortsätter:

– Därför känns det jättebra att den långa processen med osäkerhet är slut och att vi kan börja ägna oss att få ut de här pengarna på ett bra sätt.

Bredband och lanthandel

Tre fjärdedelar av programmet går till investeringar till jordbruket, resten till andra satsningar. Och i år är det bland annat en mycket större satsning på bredband.

– Dessutom satsas det mycket på lanthandlar på landsbygden, nu finns det mer pengar till dessa. Man vill också utveckla servicepunkter på landsbygden, sånt som kan öka tillgängligheten på affärer, apotek, utlämningsställen, och bensinmackar i inlandet, säger Lingegård.