Nervgiftet Novitjok användes på en tidigare spion i Salisbury, Storbritannien, och sarin har använts både i krig, terrordåd och enstaka mord. Men farliga ämnen hanteras också i civilsamhället och kan användas vid självmord. Att öka kunskapen om farliga ämnen är därför prioriterat på EU-nivå.

– Att man inte ser eller känner ämnena är ju en del av otryggheten och därför är det viktigt att vi har kunskap och medvetenhet om dem, säger Per-Erik Johansson föreståndare för Europeiska CBRNE-centret i Umeå.

Kurser för blåljuspersonal

På centret koordineras EU-finansierad forskning om kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen (CBRNE-ämnen) som kan orsaka olyckor och användas i avsiktliga attentat.

Man utvecklar även utbildningar och kurser för i första hand blåljuspersonal som ofta är de första som möter ämnena.

– Det vi verkligen trycker på är medvetenheten om att det kan vara en händelse med giftiga ämnen så att man inte agerar fel och riskerar sin egen hälsa, säger Per-Erik Johansson.

Väntas satsa mer pengar på området

CBRNE-incidenter är ganska sällsynta men ofta väldigt allvarliga när de inträffar, därför måste beredskapen alltid vara hög. Just nu pågår ett arbete med EU för att ta fram ett supportcenter som ska stötta och bistå länder vid allvarliga olyckor eller attacker där farliga ämnen är inblandade.

– Mindre länder har inte råd att bygga upp den här funktionen för att det händer för sällan och den skulle inte bli använd så ofta, därför kan vi ha en gemensam europeisk funktion där man kan dela på kostnaderna, säger Per-Erik Johansson. 

I EU:s kommande långtidsbudget väntas mer pengar satsas på forskning och försvar.

– I Sverige är kunskapen om dessa ämnen väl samlad i Umeå så ska vi ha någon ambitionshöjning är det att bli bäst i Europa.