Maxad julutsmyckning i Los Angeles. Foto: TT

Fint eller fult – tankar om juleljus kartläggs

Publicerad

Allt fler dekorerar sina hus, balkonger och trädgårdar med julljus. I år vill Västerbottens museum vill veta vad vi tycker om dom.

Ända sedan 1994 har Västerbottens museum samlat in människors tankar om olika julföreteelser för att kartlägga nutida jultraditioner.

Det har handlat bland annat om julkort, hur firar du jul, julklappar, julmat, julpynt, julgodis, julmarknader, radio och tv och om julhandel. Man har fått in upp till 650 besvarade enkäter varje år.

– You name it, vi har ju faktiskt hållit på 21 år, säger etnologen och antikvarien Hillevi Wadensten. Det roligaste jag tycker att vi har frågat om var juleljud.

Populärt med juleljus

I år handlar det alltså om juldekorationer och julljus utomhus.

– Vi kände att det är väldigt populärt med juleljus utomhus, och inte minst när man går på affären ser man att det är ett jättestort utbud, säger Hillevi Wadensten och fortsätter:

– Det är ju roligt också när man far förbi ett hus som är så där sagolikt dekorerat och då tänker man, varför gör man detta? Vad är det som är så kul med det här? Och det är det vi vill veta lite om.

Varför tror du?

– Ja,  jag tror ju att det handlar mycket om att få visa utåt vem man är och ens intressen och sådär, men sedan tror jag att det är många som bara tycker att det är jättekul att dekorera.

Tror du att det finns ett motstånd också mot att pynta såhär?

– Ja det kan jag säkert tänka mig, så det hoppas vi få veta lite om, om man tycker att det är fint eller fult, om man har något emot det, om man klarar av tekniken, ja olika saker.

Svaren arkiveras

När enkäterna väl är besvarade hamnar de i Västerbottens museums arkiv. Oftast sammanställs de så småningom och redovisas på nästkommande års julmarknad. Men de finns också i arkiven som källa för olika föredrag och för forskning.

– Det är uppgifter som kan vara intressanta för framtiden, helt enkelt, säger Hillevi Wadensten.

1996: Julklappar

450 svarade.

Där beskrivs vad folk gav, varför de gav, vad de fick, särskilda julkappsminnen och hur julklappsutdelningen gick till.

Julklapparna delades ut på julafton strax efter Kalle Anka och julmiddag. Någon berättade att tomten sjöng en ”stump” och sedan delade någon annan ut julklapparna, vissa läste rim och öppnade paketen ett och ett sedan man listat ut innehållet, någon hade klapparna runt granen, någon i julstrumpa och fick klapparna på morgonen. Hos någon delade julbocken ut klapparna, hos fler tomten, även om det inte var populärt att vara tomte, eftersom det är roligare att skratta åt den som klär ut sig!

2002: Jultomten

598 svar.

Ungefär tre fjärdedelar brukade fira jul med tomte, om man inte hade tomte var skälet att barnen var utflugna. Ofta var tomtens klädsel röd, men hos vissa grå, eller av päls. Och de flrsta anlitade en granne eller vän som fick agera tomte. Tomten ansågs bo i Nordpolen, Finland eller helt enkelt i skogen. Traditionen med tomte skulle bestämt finnas kvar ansåg en majoritet.

Frågor som ställts genom åren:

1994: Julkort

1995: Firar du jul?

1996: Julkappar

1997: Julmat

1998: Julpynt

1999: Nyår (millenniet)

2000: Julmarknader

2001: Hur firar du jul?

2002: Jultomten

2003: Julgodis

2004: Radio och TV i juletid

2005: Julhandeln

2006: Julhälsningar (uppföljning på enkät 1994)

2007: Vad lånar vi av varandra?

2008: Vinter-riter

2009: Hur klär du dig i juletid?

2010: Jule-ljud

2011: Västerbotten och juldukar

2012: Julmat (uppföljning på enkät 1997)

2013: Julklappar (uppföljning på enkät 1996)

2014: Tomtens kläder

2015: Juleljus utomhus

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer