Foto: SVT

Från rörmokare till Norrlands rikaste person

Publicerad

Balticgruppen har haft en dramatisk utveckling sedan företaget bildades för snart 40 år sedan. Det bildades i början på -80 talet. Det är ett av det största privata fastighetsbolaget i Umeå och fram till nu har Balticgruppen varit synonymt med Krister Olsson.

Han är rörmokaren från Storuman som efter att fadern omkommit i en flygkrasch tänkte ägna sig åt flygindustrin men istället fick ta över familjens VVS-verksamhet. Senare fick han upp ögonen för skogsindustrin och köpte upp flera sågverk i Umeåområdet.

l slutet av 70 talet köpte han Överboda såg och ville köpa Hällnäs såg som ägdes av Bowaters. I köpet av Hällnäs såg ingick också Sofiehem Pulp och en dörr och fönsterfabrik i England med 800 anställda.

Sålde utomlands

Krister Olsson lyckades sälja innehållet från Sofiehem pulp till ett kinesiskt företag som var verksamma i Nya Zeeland, Indonesien,Chile och Norge. Han lyckades också sälja fönsterfabriken i England. Tillsammans inbringade affärerna flera hundra miljoner kronor.

Det var också där hans företag, Balticgruppen tog ordentlig fart.

Med grundplåten efter försäljningarna i utlandet blev han kontaktad av dåvarande ägaren av Ålös lastarfabrik i Brännland vars ägare stod på konkursens rand. Ägaren hade spekulerat i fastigheter med sina aktier i företaget Ålö men börsen vände och han blev i det närmaste ruinerad. I panik vände han sig till Krister Olsson som trodde på den norrländska lastarprodukten och gick in och räddade företaget.

Fick loss nära en miljard

Balticgruppen var huvudägare i Ålö Maskiner från 1993 till 2002 då man sålde 75 procent av sina aktier och fick loss omkring en nästan hel miljard kronor. Han behöll 25 procent av aktierna men sålde större delen av det lite senare, en affär som också gav ytterligare flera hundra miljoner kronor.

Ålö affärerna blev den i särklass den största grundplåten till Krister Olssons förmögenhet.

– Om man tittar tillbaks på de industriella affärer som jag gjort så har de haft större betydelse än vad fastigheterna har haft, säger Krister Olsson.

Byggde köpcentrum

Strömpilsplatsen utvecklades av Balticgruppen i början på 90-talet. Det gamla träsliperiet renoverades och gjordes om till ett köpcentrum. En stor livsmedelsaffär etablerades och flera andra företag drogs till Strömpilsplatsen som blev ett framgångsrikt köpcentrum.

Ugglanområdet på Ersboda området köptes också, flera bygganader renoverades och ställdes i ordning för olika verksamheter. Länge var det en politisk strid om det skulle få vara livsmedelsförsäljnig i lokalerna på kvareteret Ugglan och under den tiden var det stiltje i området ända till att det politiska beslutet togs att flera livsmedelsbutiker än Coop skulle få finnas i området.

En mängd företag har dragits till Ersboda och det är idag ett det största handelsområdet utanför stadskärnan.

Kulturintresserad storföretagare

Hela sjukhusområdet på Umedalen med flera byggnader köptes av Balticgruppen 1987. En omfattande renovering av lokalerna och flera nybyggnationer påbörjades för att få verksamhet och liv i området. Bland det mest uppmärksammade var också skulpturparken som byggdes med installationer och konstverk. Hela området var gratis att besöka .

Krister Olssons intresse för arkitektur, konst, kultur och skulptur låg bakom den investeringen.

– Ett rikt kulturliv, utbrett idrottsliv, kvalitativa skolor och bra boende är viktigt för oss som ska leva här. Om Umeå är en attraktiv plats blir det lättare att få folk att flytta hit och att anställa kvalificerad arbetskraft, säger Krister Olsson.

”En mycket skicklig förhandlare”

Hans filosofi är att folk som flyttar till Umeå för att jobba också ska ha det bra på fritiden.

Byggnaden där konsthögskolan fanns vid stadsdelen Öbacka blev också av stort intresse för Balticgruppen. Krister Olsson såg potentialen för hela området.

– En av hans absoluta styrkor är att räkna ut flera schackdrag framåt över hur han tänker sig utvecklingen och han är också en mycket skicklig förhandlare för att fåigenom sina idéer, säger en av hans nära medarbetare.

Skänkte nära 100 miljoner

Balticgruppen köpte området och idag finns både konsthögskola, designhögskola, bildmuseum och kontorshus på platsen som har samlingsnamnet Konstnärligt campus. I samband med detta efterskänkte han hyran till Umeå universitet för flera år framåt till ett värde av närmare hundra miljoner kronor.

– En unikt stor gåva som ger oss stora möjligheter, sade dåvarande rektorn vid Umeå universitet Göran Sandgren.

I september 2015 sålde Balticgruppen halva fastighetsinnehavet vid Konstnärligt campus till Wallenberg Foundation. Summan vid försäljningen var hemlig men uppskattades till flera hundra miljoner kronor.

– Det här ger oss möjlighet att fortsätta investera i Umeå och stadens utveckling. De senaste fem åren har vi investerat cirka 2,5 miljarder kronor i fastigheter samt ytterligare 300 miljoner kronor i små och medelstora företag i Umeå, säger Krister Olsson.

Förändrade hela stadsbilden

Det projekt som kanske blivit mest omdiskuterat var förmodligen Staden mellan broarna som även innnefattade Väven med biblikotek, konferenslokaler, hotell, restauranger och kvalitativa matbutiker. Ett bygge som genomfördes av ett bolag som till hälften ägdes av Balticgruppen och till andra hälften av Umeå kommun. Kostnaden för hela projektet som till stor del förändrade och förnyade hela stadsbilden uppgick till 900 miljoner kronor.

I samband med det byggdes också hela gallerian i Kungspassagen om och ett nytt hotell uppfördes också vid Rådhustorget. Det fick namnet Utopia. En miljard investerades i hela kvareteret Forsete.

Balticgruppen har haft ägandet och förvaltningen av fastigheter. Moderbolaget kallat Fort Knox som ägt Balticgruppen har investerat och köpt olika företag och idag omfattar det ett 40-tal olika bolag.

En filantrop utan krav

Krister Olsson är hedersdoktor vid Umeå universitet och han och hans fru Karin har också skänkt 90 miljoner kronor till universitetet utan krav på hur pengarna ska användas. Från fastighetssidan har företagandet tagit inriktning mot konst, kultur, men också till stor del forskning inom medicin och andra upptäckter som forskats fram vid Umeå universitet.

Krister Olsson har med sitt företagande och sitt sätt att driva sin koncern en unik ställning i norra Sverige. Hans investeringar har helt klart präglats av att generera pengar. Inte enbart för egen del i form av snabba klipp utan också framåtsyftande med tanke på att investeringarna ska ge jobb och vara bra för Umeå.

Umeåtrogen

Balticgruppen sponsrar också flera verksamheter inom sportens värld bland annat Björklöven där man är delägare.

– Vi har varit Umeå trogen hela tiden och levt efter devisen, ”Det som är bra för Umeå är bra för Baltic” säger Krister Olsson.

– Nu får mina barn ta över och vem vet kanske blir Umeå för litet för deras verksamhet framöver men det är upp till dom nu, säger Krister Olsson som stannar kvar som rådgivare.

– Men makten över besluten finns hos mina barn.

Vill ägna tid åt annat

Krister Olsson har varit företagare i över femtio år och nu vill han ägna mer tid åt andra saker.

– Jag har en ganska stor familj och en kär fru som ställt upp för mig under alla år och nu får jag väl satsa mer tid för henne och min familj under resten av livet. Vi tänker fortsätta resa och ägna oss åt det som vi tycker är roligt och förhoppningsvis får vi vara friska.

– Men det är klart, nog tänker jag hänga med och till viss del engagera mig i utvecklingen av Umeå stad. Och vi tänker inte flytta någonstans. Umeå lämnar vi aldrig, säger Krister Olsson med eftertryck.

Fotnot: Enligt Veckans affärer hamnar Krister Olsson på 83 plats över Sveriges 156 miljardärer och är med sina 2,4 miljarder Norrlands rikaste person.

Balticgruppen

Visa

• Äger delvis och förvaltar nära 300 000 kvadratmeter fastigheter, ungefär lika mycket som 44 fotbollsplaner i centrala Umeå och kringområdena.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer