Forskarna – David Wardle och Micael Jonsson – förklarar gammelskogens effektivitet som koldioxidsänka främst med att den i marken lagrar en stor mängd kol som ökar i takt med att skogen får växa ostört.

Att gammelskogen är den effektivaste, biologiska kolsänkan beror på att denna typ av skog är dominerad av växtarter som producerar växtmaterial som bryts ner väldigt långsamt och att kolet de binder därför lagras i marken under mycket lång tid, tusentals år. Totalt sett ökar därför gammelskogens förmåga att binda koldioxid med åren.

I Sverige idag finns det bara 4 procent gammelskog kvar och endast 0,9 procent av skogarna nedanför den fjällnära skogen har permanent skydd mot avverkning. Enligt skogsexperter måste mellan 10-20 procent av all skog avsättas från skogsbruk för att säkerhetsställa överlevnaden av de rödlistade skogsarterna.