”Det smakade ganska 'crisprigt'”, skämtar professor Stefan Jansson om den broccoli-liknande växten som han lagt i stekpannan. Foto: SVT/montage

Umeåbo först i världen att äta genklippt kål

Uppdaterad
Publicerad

En DNA-förändrad växt har för första gången skördats och tillagats. I trädgården hos Stefan Jansson, professor i cell- och molekylärbiologi, utanför Umeå odlades en broccoli-liknande kål som behandlats med ”genkniv”, även kallad CRISPR.

CRISPR är en metod som gör det möjligt att klippa och klistra i gener hos växter, djur och människor. Umeåforskaren Emmanuelle Charpentier var med och kartlade gensaxen.

I många andra länder i Europa hade det inte varit möjligt att använda tekniken, men i Sverige tolkade Jordbruksverket att en bit DNA som tagits bort inte räknas som genetisk modifiering. 

– Jag vill mest visa på att det går. Jag fick fröerna skickade till mig från en forskarkollega från ett annat land. Jag drev fram dem i min egen trädgård, berättar professor Stefan Jansson, som häromveckan skördade och tillagade den kanske första CRISPR-rätten någonsin.

– Det smakade ganska ”crisprigt”, skämtar professor om den broccoli-liknande växten som han lagt i stekpannan.

Läs också: Genkniven testas för första gången på människor

Forskningen är viktig

Med måltiden ville han uppmärksamma de små men ändå viktiga förändringar som forskningen kan leda fram till – i förlängningen till exempel grödor som kanske bättre kan förse jordklotets fattigare del med växter som har bättre anpassade egenskaper.

Han är förfärad över hur GMO-debatten lett till att forskare hotas och hur en opinion bildats som helt stänger dörren till utvecklingen som nu är möjlig.

– Metoden är inte så komplicerad. Med en enkel manual kan i förlängningen vem som helst gå in och göra förändringen, som jag menar inte är så märkvärdig som det kan låta. Det sker ju redan en massa förändringar i naturen, förändringar som vi nu också kan göra.

Läs också: Gensaxen fortsätter att utvecklas

Stort intresse men många frågor

Inom humanmedicinen ser han nu att intresset är stort för att bota genetiska sjukdomar. Metoden att ta bort sjukdomar eller dåliga egenskaper hos växter är också möjlig, men det stora och krångliga regelverket kan sätta stopp.

– Om vi kan ta fram en växt som blir identisk med en annan som redan finns ute i naturen, ska den då framställas genom världens krångligaste tillståndsprocess eller ska man få odla den utan tillstånd?

Många frågor väcks och regelverket och EU släpar efter, menar han.

”Fick koskit, ruttna ägg och urin över sig”

Professor Stefan Jansson följer med viss förfäran sina universitetskollegor på andra platser i Europa. Trots att den i sommar odlade kålen i hans trädgård inte klassas som GMO (genetisk modifierad organism) hade inte kollegorna i söder vågat göra det han nu gjort.

– Jag har flera kollegor från andra länder som fått bil och hus vandaliserade och brevbomber tillskickat sig.

Han menar att debatten är helt annorlunda här jämfört med i andra länder.

– Det finns så otroligt starka känslor kopplade till ordet manipulation, konstaterar han och berättar om hur kollegor i Europa som varit på möte om växtförädling, som inte ens handlat om GMO, utsatts för en aktivistgrupps protester alldeles häromdagen.

– Hela gruppen fick koskit, ruttna ägg och urin över sig. Hade jag inte befunnit mig i Sverige hade jag inte kunnat visa upp och prata om de nya framtagna grödorna, så infekterat är det, säger Stefan Jansson.

Läs mer på Stefan Janssons blogg

CRISPR är en förkortning för Clustered regularly interspaced short palindromic repeats.

Crispr-Cas9 är en teknik som gör det enkelt att ändra i arvsmassan på vilken livsform som helst, klippa bort gener, eller föra in nya gener. 

Emmanuelle Charpentier gjorde upptäckten när hon studerade bakteriers immunförsvar. Bakterier har ett eget slags vaccinationsprogram som skydd mot anfallande virus, och det kallas för Crispr-Cas9. Charpentier och Doudna kom på hur de kunde styra bakteriens försvar, och använda det för att klippa och klistra i arvsmassan hos vilken cell som helst.  

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Nobelpris till Umeå universitet

Mer i ämnet