Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: SVT/SVT Design.

Här är Sveriges osynliga befolkning

Sverige har en osynlig befolkning – alla fritidshusägare. En ny stor kartläggning vid Umeå universitet ska hjälpa kommunerna att förstå och dra nytta av den här befolkningen.

De är runt 600 000, den osynliga befolkningen av fritidshusägare. En av dem är Ann-Britt Egels och hennes man Anders. De har ett fritidshus på Glasögern i Obbola.

”Rena paradiset på jorden”

Ann-Britt Egels har levt med huset på Glasögern hela sitt liv. Huset byggdes av hennes morbror i slutet på 1950-talet och han levde där tills han dog. Sedan 2009 har Ann-Britt Egels hand om huset. Hon och hennes man bor i Mölndal, men nu när hon är pensionär kan hon vara i huset flera månader i sträck.
– Det här är ju rena paradiset på jorden, säger Ann-Britt Egels. På Glasögern lyser alltid solen, som jag brukar säga.

Blir en dag permanent

Det är kulturgeografen Andreas Back på Umeå universitet som kallar fritidshusägarna som är skrivna någon annanstans för ”den osynliga befolkningen”. Han har delat in landet utifrån var fritidshusen finns, om de är byggda som fritidshus och var ägarna bor. I stort kan man se att i södra Sverige och längs Norrlandskusten bor ägarna nära fritidshusen, i norra Sverige långt ifrån. I inlandet ligger ofta husen som är byggda som fritidshus på attraktiva platser i fjällen långt från sina ägare. Vid kusten kan man tänka sig att fritidshusen en dag blir permanentboende, eftersom ägarna bor nära. 

Kan dra nytta

Andreas Back vill att kommunerna ska kunna se vilken slags fritidshusägare de har, för att både dra nytta av dem och se vilka behov fritidshusägarna har. Till exempel kan fjällkommuner dra nytta av fritidshusägare som har kunskap och kontakter inom näringslivet.

– I Finland har man till exempel gjort försök med att bjuda in fritidshusägare i lokala bolagsstyrelser, för att utnyttja deras kontakter på andra håll i landet, säger Andreas Back.

Får konsekvenser

Och kustkommunerna bör räkna med att fritidshusen en dag blir permanentboenden eftersom ägarna bor nära. Det är något som man också ser händer i storstadslänen med sina mycket höga hus- och lägenhetspriser.

– Det får ju konsekvenser för kommunen i form av den service den ska ge medborgarna som bor där, i ännu högre grad än för dem som bor i hyreshus, säger Andreas Back.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer