I början av förra året granskade SVT Nyheter inkomstförsäkringen – och kunde visa på otydligheter i informationen när det gäller den ersättning som arbetslösa får.
Matteläraren Dick Larsson från Lycksele och andra kände sig lurade på mer än tusen kronor i månaden eftersom fackförbunden är otydliga i sin information om vad inkomstförsäkringen, som ska täcka glappet mellan taket i a-kassan och vad som motsvarar 80 procent av ens tidigare lön, egentligen ger vid arbetslöshet.
Anmälde fackförbundet
För att få fackförbunden att agera mer resolut valde han att i höstas anmäla sitt eget fackförbund Unionen till Konsumentverket, som ännu alltså inte öppnat något så kallat tillsynsärende.
– Det är en gedigen anmälan men Konsumentverket har ju över 13 000 anmälningar per år att hantera så vi har ännu inte tagit slutlig ställning till den aktuella anmälan, berättar Joel Westerlund som är jurist vid Konsumentverket.
I en tidigare granskning från år 2013 har Konsumentverket självt konstaterat att marknadsföringen av inkomstförsäkringar bör bevakas just utifrån hur fackförbunden marknadsför ersättningens storlek.
”Kan betraktas som vilseledande”
Myndigheten skriver till exempel i ett avslutande PM om utredningen att: ”I ett flertal fall har Konsumentverket funnit att informationen om ersättningens storlek kan betraktas som vilseledande. Exempelvis används a-kassans ersättning i marknadsföringen, för att påvisa lägsta ersättning vid arbetslöshet, utan att det framgår att beloppet avser ersättning efter skatt”.
Konsumentverket menade att det är svårt för konsumenter att förstå vilken ersättning de faktiskt kan få och att det är viktigt med tydlig marknadsföring.
– Där var de ju inne precis på det jag försöker påvisa, men tänk att det här ändå har fått fortgå under alla dessa år, kommenterar Dick Larsson vars fackförbund Unionen var ett av de förbund som även då fick kritik.
Inte gjort någon uppföljning
Under de fem år som gått sedan dess har Konsumentverket inte gjort någon uppföljande granskning.
– Vår granskning då ledde till förändringar av marknadsföringen, men ytterligare brister kan fortfarande finnas och om så är fallet finns möjlighet för oss att återkomma, menar Joel Westerlund som också konstaterar att marknadsföringen av inkomstförsäkringar inte får vilseleda konsumenter.