Ända sedan hennes son började leka på gården har Anna-Lena Söderman försökt få kommunen att rusta upp lekparkerna.

Tre år har gått och hennes son är nu fyra år gammal, men hon anser inte att kommunen och Doroteahus tagit ansvar.

– Det sticker ut spikar som barnen gör illa sig på när de klättrar, säger Anna-Lena när hon visar en av flera lekplatser vid hennes hem. I övrigt syns också trasiga plankor, grafitti, lösa gungsitser och stickor från trästockarna som omringar sandlådorna.

Kommunen och Doroteahus pekar båda ut samma problem. Nämligen att det kostar mycket pengar att bygga nya lekplatser samt rusta upp befintliga.

Det finns många regler som måste följas, bland annat får bara behörig personal genomföra reparationer för att det ska vara godkänt.

– Budgeten är stram och pengarna som finns för lekplatserna täcker i stort sett kostnaden för besiktningarna. Behövs det då göras reparationer så överskriver vi budgeten, säger Hans Sandström som jobbar på tekniska kontoret. Han fortsätter:

– Det är oerhört dyrt med lekutrustning. Lite borgar och grejer blir snabbt över 200 000, så det räcker inte långt.

Sandström säger också att de lekplatser som är farliga ska tas bort.