Förra året stämde Vårdförbundet Umeå kommun för att ha kontrollerat var 17 kvälls- och nattarbetande sjuksköterskor, ansvariga för särskilda boenden, befunnit sig och därefter jämfört med deras bostadsadresser. Detta kunde ske genom ett positioneringssystem som sattes in i tjänstebilarna 2008 med syfte att kontrollera hur snabbt bilarna kördes, det skriver Vårdfokus.

”Det här innebär brott”

Syftet med registreringen utvidgades 2012 till att även vara ett underlag till körjournaler som skickades in till Skatteverket. Därefter började man även titta på var kvälls- och nattpersonalens bilar befunnit sig.

– Det här innebär brott mot personuppgiftslagen, vilket enligt vår uppfattning är något som kommunen har missat, säger Lena Ahlström, förbundsjurist vid Vårdförbundet, och fortsätter:

– Vårdförbundets uppfattning är att i och med att det går att koppla dessa uppgifter mot individer så gör man sig skyldig till en del brott. Enligt lagen ska man bland annat informera de som blir övervakade om att man blir det, man ska berätta vem som är personuppgiftsanvändare, hur uppgifterna kommer att behandlas, vem som har tillgång att ta del av uppgifterna och hur länge uppgifterna sparas.

Krävde 50.000 kronor – fick en sjättedel

När Vårdförbundet stämde Umeå kommun krävde de 50.000 kronor i skadestånd för varje sjuksköterska som blivit övervakad. I stället för att ta upp ärendet i domstol har de två parterna nu nått en överenskommelse där var och en av de 17 sjuksköterskorna får 7.500 kronor i ersättning.

– Vi är nöjda med överenskommelsen. När man tittar på vad praxis säger om skadestånd så brukar de ligga rätt lågt. Dessutom så handlar en stor del nu om att kommunen har rättat till det här och börjat informera de anställda om att registrering sker, säger Lena Ahlström.

Enligt henne är kommunens inställning att de inte har gjort något fel. SVT Nyheter Västerbotten har försökt nå den ansvariga verksamhetschefen, dock utan framgång.