Foto: SVT

Har inte kunnat bada i sjön – lösningen att håva fisk

Publicerad

För att förhindra algblomningen i Uttersjön har invånarna vid sjön hittat en lösning – de håvar upp både mört och braxen för att minska risken för övergödning i sjön.

I snart en vecka har byalaget från Uttersjön jobbat hårt med att få upp mörten och braxen från Uttersjön.

– Det här gör vi för att det är konstaterat att den här sjön inte mår bra, vi har ju haft algblomning flera somrar, vi har blivit avrådda att vattna grönsaker, bada och låta hundarna dricka, och det blev ett startskott, vi kände att vi måste göra någonting, säger Göran Eriksson från Uttersjön.

Hink efter hink plockas upp ur de för året nyanskaffade fiskeredskapen och hittills har man fått upp ett drygt ett halvt ton.

Men hur går det för näringskedjan om vitfisken försvinner från sjön?

– Den kommer alltid att finnas kvar, just den här sjön är väldigt näringsrik, det går inte att ta bort all vitfisk, utan det kommer att bli en kamp att få ner beståndet så mycket som möjligt, säger Bo-Göran Persson limnolog på Skellefteå kommun.

Vill få tillbaka rovfisken i sjön

Braxen och mörten är vitfiskar som är det största hotet mot djurplankton, vars främsta uppgift är att äta alger, och nu hoppas byborna förbättra det som påverkar näringskedjan, öka vattenkvaliten och att få tillbaka mer rovfisk till sjön.

– För gädda och abborre blir det svårt att ta vitfisken, de missgynnas, man får en svängning från att vara en sjö med mycket rovfisk till att det blir en sjö med mycket vitfisk och det ska det här fisket ändra på, man ska manipulera sjön så man får tillbaka mer rovfisk till sjön, säger Bo-Göran Persson.

– Vi har goda förhoppning att det här ska gå åt rätt håll.

Fakta

Visa

Limnologi:  är läran om inlandsvatten, det vill säga vanligen sötvatten, men även salt och bräckt vatten. Inom limnologin studeras både grundvattnet och ytvattnet, såsom sjöar, dammar, vattendrag och våtmarker.

Vitfisk:  I Sverige står vitfisk för utvalda arter bland karpfiskarna som bland andra mört, ruda, braxen, sarv, id, med flera. Därtill inkluderas ibland sik, siklöja och dylika arter, trots att dessa tillhör laxfiskarna.itfisk

Plankton: (av grekiska planktos, 'kringdrivande') är sammanfattningsnamnet för i vatten fritt kringdrivande organismer som saknar aktiv rörelseförmåga eller vars rörelseförmåga är så obetydlig att de är beroende av vattnets strömningar för att förflytta sig. Vanligen avses mikroskopiska djur, alger och bakterier, men det finns även större organismer som uppfyller definitionen, så som de flesta maneter.

Växtplankton utgör basen för näringskedjan i haven, som föda för både djurplankton och större djur. Djurplankton i sin tur är basen både för mindre djur som kräftdjur och småfisk (sill och sardiner), som större djur upp till bardvalarna, jordens största djur, vilka livnär sig huvudsakligen på kräftdjur som krill. Särskilt i näringsfattiga sjöar och hav utgör bakterieplankton en stor del av den totala biomassan. De kan utnyttja löst organiskt material som transporteras till sjöar från omgivningarna. Genom att bakterierna i sin tur äts upp av djurplankton kan de i vissa fall utgöra basen för näringskedjan i sjöar.

Plankton i haven kallas haliplankton, sötvattensplankton kallas limnoplankton.

Källa: Wikipedia

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer