Författarna fick leta efter folk som bakar hårt tunnbröd. Foto: Leif R Jansson/TT

Nu firas tunnbrödet – med bok och egen dag

Publicerad

Den här veckan pratas det mycket om tunnbröd. Boken Tunnbrödet, en läcker historia, av författarna Anki Berg och Marcus Bodin ges ut, och på lördag firas Tunnbrödets dag med bakning i många bagarstugor.

Det är organisationen Tunnbrödsakademin som ligger bakom detta. Akademin har funnits sedan 2015 och där sitter bland annat företag, hantverksbagare och matprofiler.

Anki Berg från Umeå sitter med där som ”entusiast”, och blev inbjuden efter att ha skrivit boken Brödkult i Västerbotten.

– Då reste jag runt i alla kommuner i Västerbotten för att ta reda på hur folk bakar på 2010-talet. Nu har vi åkt runt till bakande människor från Blekinge i söder till norra Norrbotten i norr. Vi har träffat privatpersoner, hantverksbagare och företagare, säger Anki Berg.

Dalarna sticker ut mest

Anki Berg har upptäckt stora skillnader på tunnbröd bakat i olika delar av landet. Det är få och snarlika ingredienser, men ändå olika bröd. Hur man knådar, kavlar och gräddar skiljer sig åt. Dalarna sticker ut mest eftersom det där är vanligt att baka med potatis. 

– Tunnbröd är både hårt och mjukt bröd och när människor norrut pratar om tunnbröd menar de det hårda, i Dalarna menar man det mjuka, säger Anki Berg.

Extra nära hjärtat i Norrland

Fler bakar mjukt, författarna fick leta mera efter folk som bakar hårt tunnbröd. Tunnbröd kan nog betraktas som extra nära hjärtat för människor i Norrland.

– Det berör folk mera där, det är något i det norrländska urhjärtat som bankar här och många identifierar det med sin barndom, säger Anki Berg.

Tunnbrödets dag arrangeras för tredje gången på lördag, då sker bakning och aktiviteter i mängder av bagarstugor i länet och landet.

Tunnbröd

Visa

Tunnbröd är ett samlingsnamn och har fyra undergrupper: Ett tunt och hårt, ett jättetunt och hårt, ett tunt mjukt och ett segt mjukt, enligt Anki Berg.

Att få fram recept har varit en utmaning. Bagarna följer ofta egna recept som inte finns nedskrivna.

Huvudingredienserna är:

  • mjöl – förr oftast kornmjöl, numera oftast rågsikt och vetemjöl
  • vätska – oftast mjölk, ibland vatten.
  • matfett – smör eller olja
  • kryddor – men det är en vattendelare och starka åsikter för eller emot

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer