Nu odlar bönderna nya marker

Uppdaterad
Publicerad

Kobesättningarna blir färre men allt större. Därför har flera stora mjölkbönder i Västerbotten börjat bryta ny åkermark.

– Jag behöver mer mark för att få ihop foder till mina djur, och marken måste ligga nära gården, konstaterar Thomas Brändström, bonde i Överklinten.

25 000 per hektar

Långa transporter tar tid och kostar pengar. Närheten till gårdens centrum är avgörande för lönsamheten. Att bryta ny åkermark ur skogen kostar omkring 25 000 kronor per hektar.

– En bra affär. Alternativet att arrendera mark som ligger en mil bort är absolut ingenting bättre, konstaterar Tomas.

Nyodling av åkermark kan synas märkligt när tusentals hektar öppna landskap växer igen med sly. Men ny teknik gör nyodlingen lönsam.

Och med mjölkrobotarnas intåg blir kobesättningarna allt större. Ofta tas steget från 70 kor till 140 kor. Då vill det till att det finns betesmark i närheten och åkermark för att producera bra foder.

Öppnade fem nya hektar

Thomas Brändström är bonde i Robertsfors kommun, där jordbruket bedrivs intensivt och konkurrensen om åkermarken är hård.

Tomas har en tuff uppgift att bärga foder så det räcker till alla 144 korna på gården – kalvar därtill.

Brändström har just tagit i bruk en nyodling på 5 hektar. Ett hygge på 15 hektar väntar på samma behandling – inom synhåll från ladugården.

– Det är bra mark och ligger på 300 – 500 meters avstånd från stallet. Nära att hämta foder och köra ut gödsel. Och går det inte att köra traktor på nyodlingen från början, funkar den som betesmark, konstaterar Thomas.

Går mot trenden

Nyodling av åkermark var vanligt förekommande i Sverige in på 1950-talet. Därefter har utvecklingen gått i motsatt riktning med tusentals nedlagda småbruk och ödegårdar.

Det tyngsta momentet i nyodlingen är stubbrytningen. Förr gjordes det med muskelkraft och enkla hjälpmedel. Nu tar grävmaskiner med speciella gripar upp stubbarna – som sedan kraftbolagen testar som bränsle i sina värmepannor.

Efter stubbrytningen kör kraftfulla traktorer med styrktåliga fräsaggregat in på hygget, där rötter, mindre stenar och den råa jorden mals till pulver som gödslas och sås in med gräsfrö.

– Fräsen gör ett fantastiskt arbete. Från hygge till färdig såbädd på nolltid, säger Thomas Brändström.

Robert Tedestedt

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.