Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Polisforskaren Stefan Holgersson är mycket kritisk till polisens nya organisation, den ger en sämre kontakt med de lokala samhällena, menar han Foto: Privat/SVT

Polisforskaren om adressmissen i Lycksele: ”Tragiskt att det sker igen”

Uppdaterad
Publicerad

Polispatrullen som larmades till våldsdådet utanför Lycksele fick fel adress och tappade en halvtimme. För sex år sedan centraliserade polisen sin organisation. Något som lett till stora försämringar och sämre lokalkännedom än tidigare – menar polisforskaren Stefan Holgersson.

– Det är djupt tragiskt att det här sker igen. Jag vet inte hur många gånger det ska behöva ske innan polismyndigheten börjar fundera på om det här ett bra sätt att organisera verksamheten på, säger Stefan Holgersson.

Sju regionledningscentraler

Polisen i region Nord har upprättat en anmälan kring adressmissen i Lycksele och händelsen ska utredas internt inom polismyndigheten.

Stefan Holgersson är själv polis, men arbetar som professor i polisvetenskap. När polisen 2015 gjorde om sin organisation från 21 länskommunikationscentraler till sju regionledningscentraler var han starkt kritisk.

I en rapport, som han skrev 2017, pekade han på att det nu inte bara tog längre tid att komma fram när man ringde till polisen, utan att man även tappat en del av den lokala förankringen.

– I den nya organisationen tappade man kunskaper om personer och den lokala miljön. Och det riskerar att få stora konsekvenser, säger han.

Svag koppling till den lokala orten

Stefan Holgersson menar även att polisen tappat kontakter och relationer med polispatruller på fältet och lokalsamhället.

Han menar vidare att den förlorade interaktionen har stor betydelse för att få tips, lösa brott och för att kunna ta sig till platser på ett bra sätt.

– Polisens internrevision har dragit slutsatserna att den lokala kunskapen är viktig, men ändå väljer rikspolischefen att inte titta på de här frågorna. På den högsta nivån så är man helt insnöad på att det är bra att ha sju stora områden i landet. Vilket det inte är, eftersom det blir sådana här fel, säger Stefan Holgersson.

Vill inte kommentera

Den nationella polismyndigheten vill inte kommentera händelsen utanför Lycksele eftersom den utreds, men pekar på att just i Västerbotten hade händelsen hanterats från Umeå både innan och efter omorganisationen.

– De operatörer som jobbar vid regionkommunikationscentralerna har tillgång till kartor som löpande uppdateras av Lantmäteriet. I sin grundutbildning ingår att lära sig söka i kartsystemen även om informationen från inringaren är knapphändig. De kan också använda sig av gps-koordinater för att lokalisera personer. Svårigheten att agera snabbt vid ett larm är oftast inte bristande lokalkännedom utan de stora avstånden. säger Irene Solokow, pressekreterare vid polisens nationella mediecenter.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Våldsdådet i Lycksele

Mer i ämnet