En stor del av det svenska arbetet med att bekämpa antibiotikaresistens leds från Västerbotten. Stephan Stenmark är smittskyddsläkare i Västerbotten och ordförande för det nationella programrådet Strama, som hanterar frågan om resistenta bakterier för landets landsting och regioner. Han tycker att detta är ett område som borde prioriteras mer tydligt i regeringens budget.

– Antibiotikaresistens orsakar merkostnader för miljardbelopp, sen har vi också patientsäkerheten och det enskilda lidandet för patienten, säger han.

”Arbete som görs idag är underfinansierat”

Enligt Stenmark satsas idag på nationell nivå någonstans mellan 50 och 100 miljoner på att bekämpa antibiotikaresistens och han skulle önska att det var mycket mer. Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten kommer bara den extra sjukvårdskostnaden i samband med de resistenta bakterier som lyder under smittskyddslagen att kosta fem miljarder kronor fram till 2024.

– Mycket av det arbete som görs idag är underfinansierat och nästan ideellt, samtidigt som vi ser att de här bakterierna orsakar merkostnader för miljarder, säger Stenmark.

LÄS MER: Satsar på mjölkbönder och läkare i Norrland

Men när regeringen på onsdagen presenterade sin budget för 2018 saknades särskilda satsningar på detta område. Socialminister Annika Strandhäll (S) menar att Sverige redan är ett av de ledande länderna när det gäller antiobiotikaresistens och att det finns utrymme för detta inom andra områden.

– Vi har gjort väldigt stora satsningar på landstingen genom att höja de generella statsbidragen och det är väldigt viktigt att landstingen fortsätter prioritera frågan, säger Strandhäll.

Men det är inga öronmärkta pengar?

– Nej, det är inga öronmärkta pengar, men vi har höjt statsbidragen så att utrymmet finns.