Det påstås i många sammanhang att samer är mer självmordsbenägna än andra svenskar. Men det stämmer inte, skriver Sameradion & SVT Sápmi.

Man hittar påståendet i mediarapportering, inklusive SR. Tidningen Modern psykologi skriver i en artikel att svenska samers självmord fått FN att reagera.

Uppgiften att samer tar sina liv eller har självmordsproblematik återkommer i projekt och satsningar inom landstingen och i forskningsrapporter.

Problemet med samiska självmord beskrivs av forskningsprojektet Háldi som alarmerande, i andra artiklar som ett urfolksproblem.

Det finns dessutom sedan ett par år en särskild strategiplan för att motverka just självmord bland samer.

Där skriver man följande:

”Självmord har under de senaste 40-50 åren varit ett förhållandevis stort folkhälsoproblem bland samer i Norge, Sverige och Finland,”, ur plan för suicidprevention bland samer.

Det här är några exempel som lett till en bild av att samer tar sina liv i högre utsträckning än andra.

– Jag har ju haft en bild av att samer skulle vara en större riskgrupp än andra i samhället, men har ju förstått i och med er research att samer är som de flesta andra i samhället. Däremot är ju renskötarna mer utsatta än samerna i allmänhet, säger Alfred Skogberg, generalsekreterare och grundare av den ideella organisationen Suicide zero.

Svagt stöd i vetenskapen

Sameradion & SVT Sápmis granskning av de senaste årens forskning visar att det saknas belägg att påstå att samer i Sverige begår självmord mer än andra svenskar.

Vi har sökt fakta runt samers självmord, läst rapporter och ifrågasatt den forskning som ligger till grund för påståendet. Genomgående har vi sökt källorna till olika påståenden eller ”sanningar” om samers suicidalitet.

Ursprunget till påståendet att samer är mer självmordsbenägna än andra finns i forskningsarbeten från Umeå universitet, publicerade 2004-05.

Men vår granskning visar att det forskningsarbetet inte framhåller någon ökad självmordsrisk för samer generellt. Ändå har påståendet blivit en sanning som lever vidare.

I de forskningsarbeten som publicerades 2004-05 vid Umeå Universitet identifierades personer som var samer hela eller delar av perioden 1961-2000. Forskarna hittade runt 41 000 individer via röstlängder i sametingsvalet samt i yrkes- och släktskapsregister.

Vissa dog under mätperioden och dessa individers dödsorsak följdes sedan upp. Man fick bland annat fram en självmordsstatistik specificerad på renskötande respektive icke-renskötande samer.

Dessa arbeten dyker sedan upp i källregister i de allra flesta rapporter som kommer efteråt, även nu snart 20 år senare. Det finns nämligen inga nya siffror, ingen annan självmordsstatistik, efter år 2000.

Riskerna tonas ner

Noterbart från samma forskning angående självmord är att författarna redovisar överdödlighet bland manliga renskötare i Sverige. Men forskarna tonar ner risken i sina diskussioner och sammanfattningar.

I en av rapporterna skriver författarna att man ”inte observerat någon signifikant ökad risk för självmord bland renskötare”.

I en senare publikation utifrån samma grundundersökning skriver man att bland renskötande män finns en överdödlighet i självmord fram till runt 1980, men att den sedan minskat.

Dessutom slås fast att icke-renskötande samer, tvärt emot andra urfolk, inte har någon förhöjd risk för självmord: ”Interestingly, non-herding Sami did not show any increased risk of suicide...”, skriver författarna.

I en rapport pekade man till och med ut en ökad dödsrisk för samer för nästan alla externa kategorier eller orsaker – utom för just självmord. Sådana orsaker kan bland annat vara trafikolyckor eller drunkningar.

Andelen självmord bland samer i Sverige var, enligt samma forskning från Umeå universitet, ganska exakt som för den svenska referensbefolkningen. Risken var något högre för samiska män, något lägre för kvinnor.

Bekräftar bilden

Lektorn i folkhälsovetenskap vid Göteborgs universitet, Sven Hassler, var med i forskningsprojektet som byggde upp och undersökte dödsorsaker bland samer mellan åren 1961 och 2000.

Han bekräftar att de inte kunde se några statistiska skillnader i självmord mellan samer och svenskar.

– Nej, faktiskt inte. Det var ingenting vi kunde hitta här. Det kan säkert vara faktorer som är viktiga att följa upp genom andra kvalitativa studier. Men vi kunde inte se det statistiskt, för detta var en registerstudie, säger Hassler, som samtidigt slänger in en liten brasklapp.

Som referensgrupp användes nämligen en geografisk liknande population, det vill säga från Norrland, som matchades mot den samiska gruppen – och detta kan ha raderat ut en del riskfaktorer.

– Då får man små skillnader och det kanske inte är helt rättvist. Jämförelsepopulationen kanske skulle ha varit mer likt en generell svensk population och då kanske man skulle se förhöjda risker. Samer och övrig glesbygdsbefolkning kan ju ha överlappande faktorer, säger Sven Hassler.

Efter dessa rapporter har det tillkommit forskning om samers hälsa i Sverige, självmordstankar och till och med självmordsförsök. Men rapporten som mätte självmordsstatistik under åren 1961-2000 är den enda publicerade svenska i sitt slag.

Ett sätt att räkna är att jämföra med en kontrollgrupp, så som man gjorde för åren 1961-2000.

Det finns en annan väg. Självmordstal mäts både i Sverige och internationellt, för att bli jämförbara, i antal avlidna per 100 000 invånare.

I undersökningen för 1961-2000 identifierade man 114 döda samiska personer, i snitt knappt tre (2,8) självmord per år. Om man tänker sig att det finns 20 000 samer så motsvarar det runt 15 självmord per 100 000 invånare, vilket är ungefär som i Sverige i dag (13,7).

15 självmord per 100 000 på den tiden var dessutom betydligt lägre än de svenska talen då. Om man i stället tänker sig att det finns 40 000 samer blir jämförelsetalet bara 7,5 självmord per 100 000.

Oavsett hur man räknar ska man dock ta dessa siffror varsamt eftersom numerärerna är förhållandevis låga och enstaka suicid kan få stort genomslag.

Ingen överrisk för samer

Lars Jacobsson, professor emeritus inom psykiatri vid Umeå universitet har jobbat en stor del av sitt yrkesliv med samiska självmord och anses ledande i Sverige när det gäller kunskap om samers självmord.

– Självmordstalen har gått ner bland samer, berättar Jacobsson.

Finns det en överrisk för samer generellt?

– Nej, det tror jag däremot inte. Det finns ingen anledning att tro att det finns en förhöjd risk för samer, säger Jacobsson.

Vad säger du om påståendet att samer tar självmord oftare än andra svenskar?

– Det är fel. Det som sannolikt är rätt är att renskötande samer kan ha en ökad risk för självmord, säger Jacobsson.

Petter Stoor är psykolog och forskare inom psykisk hälsa. Han har haft flera tunga uppdrag inom området de senaste åren, bland annat har han för Sametingets räkning gjort en kunskapssammanställning om samers psykosociala ohälsa, som överlämnats till regeringen.

– Vi har ju ingen statistik efter år 2000. Men den kunskap vi har talar för att det historiskt sett, under andra halvan av 1900-talet, så har samer dött oftare i suicid än vad man borde, relativt annan befolkning. Vi har inget som talar för att det inte skulle vara så idag, men inget som motsäger det heller. Det är en osäker kunskapssituation och det är jätteproblematiskt, säger Stoor.

Fotnot: Att den samiska kontrollgruppen omfattade 41 721 individer betyder inte att det utgjorde den samiska befolkningen. Dessa 41 721 personer levde inte samtidigt.