På Morö Backe i Skellefteå finns valdistriktet som kallas Morö Backe C. Bland de som tillhör valdistriktet bor de allra flesta i flerfamiljshus, och här var det bara 35,4 procent, som röstade i EU-valet. 

Ett par hundra meter bort i villakvarteren som hör till valdistriktet Morö Backe V var det betydligt större andel, 62,7 procent, som gick till valurnorna i maj.

Tydlig förklaring

Att skillnaderna är så stora mellan de olika valdistrikten som ligger grannar menar Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, har en tydlig förklaring. 

– Det finns socioekonomiska faktorer som spelar in. Inkomst och status på det sättet, boendeform och utbildningsnivå, alla de aspekterna har betydelse. Det är egentligen ett uttryck för klassamhället och det är det som är en av de väsentliga orsakerna här.

”Allvarligt på sikt”

Blomgren tror varken att synen på EU eller att väljarna kan känna sig dåligt insatta i europapolitiken är något om bidrar till de stora skillnaderna i valdeltagandet. Skillnaderna mellan valdistrikten handlar enligt honom snarare om de klassiska förklaringarna till deltagarfrågor i det politiska systemet. 

Finns det någon risk med att det är så stora skillnader i valdeltagande mellan valdistrikt? 

– Risken med lågt valdeltagande är alltid, att människor inte upplever att man är representerade i det politiska systemet och till slut uppfattar man kanske inte de beslut som fattas som legitima. Man upplever inte att man att man lyssnas på tillräckligt i det politiska systemet och det kan på sikt vara ganska allvarligt, säger Magnus Blomgren.