Med hög feber och kraftig inflammation i armen blev 88-årige Svante Henriksson hemskickad från läkaren då det inte fanns några platser att läggas in på – vare sig i Åsele, Lycksele eller Dorotea.

87-åriga hustrun Solveig blev räddningen när han ramlade på natten.

– Då tog jag mattan och försökte dra honom med den, säger hon.

Solveig är orolig jämt

Svante väger 105 kilo. Han har ramlat i hemmet flera gånger. Det är tungt för Solveig. Ovissheten över att det inte går få hjälp vid sjukstugan hemma i Dorotea är tärande.

– Det är otäckt. Man får vara orolig jämt tycker jag.

Solveig Henrikssson

I över tre år har dom ockuperat sin sjukstuga. Landstingsledningen har sagt att ockupation är olovlig och måste upphöra men ännu har dom inte fått något ultimatum.

Polis kan slänga ut ockupanterna

Landstingsdirektören Anders Sylvan säger att ett beslut är nära förestående och att ockupanterna ska få veta det först. Det kan bli frågan om att landstinget begär handräckning från polis eller annan myndighet.

Ockupanterna tänker ge sig frivilligt utan våldsamheter men kampen för att få tillbaks akutplatserna fortsätter. 

– Kampen kommer att fortsätta, även om vi inte får vara här, säger Simone Granberg, en av ockupanterna i sjukstugan.

– Vi kommer att ta kontakt med media. Vi kommer åka till Umeå och delta på landstingsmöterna, fortsätter hon.

Ni kommer att vara en nagel i ögat på landstingspolitikerna?

– Japp.

För Solveig och Svante Henriksson fortsätter oron över att det inte går få tillräcklig vård på hemorten.

– Det är mer än gräsligt tycker jag. Jag har jobbat på sjukstugan själv och vet hur det var förr. Nu har vi ingenting.

Känner du dig orolig och ledsen?

– Ja, tacka för det. Vi får aldrig känna oss lugn och trygg.