Summan motsvarar arbetsgivaravgiften för tre sjuksköterskor under ett år, enligt tidningen.
Statsminister Fredrik Reinfeldt har jämfört Sveriges mineraler med Norges olja. Men Daniel Spiro, nationalekonom på Oslo universitet, avfärdar liknelsen. Han pekar på att norska staten tar ut 80 procent i skatt av oljebolagens vinster, och en Linköpingsforskaren Nils Johansson bedömer att svenska staten subventionerar gruvbolagen med 30 miljarder om året.
Vill ha gruvskatt
Miljöpartiet och Vänsterpartiet har föreslagit en särskild gruvskatt, men näringsminister Annie Lööf har sagt nej med hänvisning till att det skulle hota tusentals jobb. Regeringen tycks heller inte ha tagit intryck av bland andra Daniel Spiros förslag om att införa den norska modellen i Sverige, där staten bär en del av risken i prospekteringen och i gengäld tar ut en stor del av vinsten.
På Dagens Nyheters debattsida skriver professorn i mineralekonomi Magnus Eriksson och regeringens rådgivare i gruvfrågor Olle Östensson att skatteinkomsterna 2012 från de tre största gruvföretagen (Boliden, Lundin Mining-ägda Zinkgruvan och statliga LKAB) var nästan 2,5 miljarder. Till det kommer LKAB:s utdelningar till staten på mer än 5 miljarder 2012 och 3,5 miljarder i fjol.
Hotar Norrlandsjobb
Det sammanlagda värdet på gruvproduktionen av metaller i Sverige var enligt dem cirka 33 miljarder i fjol. Bolagens avgifter kallar Eriksson och Östensson för ett slags royalty, som i dag ligger på totalt 0,2 procent av försäljningen.
De båda varnar dock för att en högre royalty bara skulle leda till försumbara ökningar av statens inkomster. Höjs avgiften till 3 procent blir det enligt deras uträkningar i praktiken cirka 330 miljoner eller 0,02 procent av de totala intäkterna.
”På nationell politisk nivå står valet mellan att vidta förändringar som leder till försumbara ökningar av statens inkomster men varaktigt försämrar sysselsättningen i Norrlands inland eller att fortsätta en politik som leder till ökad sysselsättning och en tryggad utveckling i de norra delarna av landet”, hävdar Eriksson och Östensson.
Deras slutsats är att införandet av en gruvskatt borde avföras från den politiska dagordningen.