Sveriges största koboltfyndighet finns i Rönnbäcken utanför Tärnaby Foto: SGU/SVT

Sverige vill säkra egen brytning av kobolt – största fyndigheten i Rönnbäcken

Uppdaterad 1 september 2023

Publicerad 5 november 2022

EU vill säkra egen produktion av kobolt, litium och grafit, ämnen som behövs för att tillverka batterier till elfordon. Rönnbäcken i Storuman pekas nu ut som Sveriges absolut största fyndighet av kobolt.

– Vi behöver se till att säkra tillgången, säger Anneli Wirtén, generaldirektör på SGU.

Idag bryts ingen av dessa strategiska metaller i Sverige. Men generaldirektörerna för Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) skriver nu i en gemensam regeringsrapport att det är ”av stor vikt att skala upp tillförseln av råmaterial”.

– Den snabba utvecklingen medför bristande tillgång till råmaterial och ett strategiskt oberoende för EU blir allt viktigare utifrån det geopolitiska läget. Vi behöver därför se till att säkra tillgången på de hållbara råmaterial som behövs för batteritillverkningen inom EU, säger Anneli Wirtén, generaldirektör på SGU.

Gruvan i Rönnbäcken

Rönnbäcken skulle ge mest kobolt

EU:s prognoser visar att medlemsländerna kommer behöva upp till 18 gånger mer litium och fem gånger mer kobolt för att nå klimatmålet år 2030. Blickar man längre fram än så väntas behoven bli ännu större.

Grafitfyndigheter finns på flera håll i Norden, medan litium är mer sällsynt. Kobolt, som bland annat efterfrågas från Northvolts fabrik i Skellefteå, har främst hittats på ett antal platser i Västerbotten. Enhetschefen på SGU, Erika Ingvald, pekar ut de omstridda fyndigheterna i Rönnbäcken som de mest intressanta i landet.

– Rönnbäcken är den största fyndigheten och skulle ge mest kobolt. Om gruvföretagen ska vilja bryta så vill de ha fyndigheter som innehåller så mycket kobolt som möjligt per ton sten.

Flera hinder kan stoppa gruvan

Men det är fortfarande mycket osäkert om det blir någon gruva utanför Tärnaby. Förutom ett stort lokalt motstånd och protester från FN väntar ett omfattande arbete för att lämna in bland annat en ansökan om miljötillstånd. Långa processer där beskeden inte går att förutse bromsar exploateringen menar både gruvbranschen och Erika Ingvald.

– Företagen måste kunna lita på snabbare och mer transparenta tillståndsprocesser. Det måste vara tydligare vad myndigheterna kräver för underlag. Problemet för Sverige nu är tillståndsprocessen, den skrämmer bort företag.

Fakta batterimetaller

I dagsläget finns gruvbrytning av batterimetallerna litium, kobolt och mineralet grafit på några få platser i världen, främst utanför Sverige och EU. EU är i de flesta fall beroende av import från länder utanför EU. Förädlingen sker i hög grad i Kina. EU:s prognoser visar att medlemsländerna kommer behöva upp till 18 gånger mer litium och fem gånger mer kobolt för att nå klimatmålet år 2030. Vidare uppskattas att det nästan kommer att behövas 60 gånger mer litium och 15 gånger mer kobolt år 2050. Kina är en av de största aktörerna i batterivärdekedjan. Kina samarbetar också med kobolt- och litiumgruvor över hela världen för att säkra landets tillgång till råmaterial.

Kobolt utvinns framför allt i nickel- och koppargruvor. Demokratiska republiken Kongo (DRK) står för 59 procent av världsproduktionen av kobolt. 12 länder står för resterande världsproduktion, exempelvis Kina, Kanada och Zambia, med mellan 4 och 7 procent av marknaden.

De största litiumreserverna finns i Sydamerika, där metallen utvinns genom avdunstning av litiumhaltiga saltlösningar som finns i reservoarer under markytan. Inom EU finns stora kända förekomster i Portugal, där det också skett mycket prospektering i närtid. Globalt sett är Australien (54 procent), Chile (23 procent) och Kina (10 procent) de största producenterna.

Omkring 68 procent av världens tillgångar av grafit finns i Kina, med Indien och Brasilien efter på fjorton respektive sju procent. Europas konsumtion av naturlig grafit uppskattas till ungefär 123 000 ton (2012), vilket är tretton procent av världens konsumtion. Nordamerika ligger på nio procent, medan Asien konsumerar 67 procent av all grafit i världen. EU importerar omkring 100 000 ton grafit varje år.

Källa: SGU

Gruvan i Rönnbäcken

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.